Det finns ett rätt och fel när det kommer till stöttning inför etiska beslut inom vården. Det menar Dara Rasoal som har skrivit en avhandling om Etik.
Vårdpersonal ställs ofta inför svåra etiska val och inom vården finns olika metoder för att stötta personalen. Dara Rasoal pekar i sin avhandling på två sätt att stötta. Det ena medför att ansvaret hamnar där det egentligen inte hör hemma.
En metod är att särskilda experter agerar som konsulter, den andra att den personal som berörs direkt själva kommer fram till hur de ska gå vidare i etiskt svåra situationer.
– Jag tycker inte att något externt organ eller konsult ska fatta beslut eller ge råd i etiskt svåra situationer eftersom det då finns en risk att det moraliska ansvaret flyttar från vårdpersonalen som är direkt inblandad, säger Dara Rasoal.
I sin avhandling i medicinska vetenskaper med inriktning på hälso- och vårdvetenskap har han granskat etiska val som är ständigt närvarande i arbetsvardagen för personal inom hälso- och sjukvården: läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och andra.
De vanligaste sätten att stötta personalen är etiska konsulter, etiska kommittéer, etiska ronder, etiska reflektionsgrupper och etiska diskussionsgrupper. De olika tillvägagångssätt har olika utgångspunkter för hur etiskt stöd bör ges.
En etisk konsult kallas ibland för ”expert” och leder personalen mot en lösning. Dara Rasoals studier visar också att individuella konsulter kan ha rätt att fatta beslut när vårdpersonal och patienter är oense. Etiska kommittéer, med en grupp ”experter”, har också denna typ av “uppifrån och ner”-perspektiv.
Däremot kan reflektioner i form av etiska ronder, etiska reflektionsgrupper och etiska diskussionsgrupper tolkas från ett “nerifrån och upp”-perspektiv, där en så kallad facilitator leder ett möte där personalen har möjlighet att reflektera över ett autentiskt fall i sin vardag. Målet är här att få personalen att själva hitta fram till en samsyn hur de ska hantera det specifika fallet, och där någon eller några i gruppen har ett patientperspektiv. Det finns inte någon “expert” med utan det handlar om att gruppen reflektera över vad som är rätt eller gott att göra.
Dara Rasoal visar också att vårdpersonalen ofta känner maktlöshet i etiskt svåra situationer. Det kan handla om att hantera patienter eller anhöriga som är krävande eller visar starka känslor, som ilska, eller problem med att motivera patienter att ta ett eget ansvar för hälsan.
– Personalen i studien utryckte också oro för att döende patienter skrivs ut från sjukhuset mot en mer osäker vård i hemmet. Det fanns också oro för orättvisor i vården, för att patienterna behandlas olika på grund av social status och beteende, säger Dara Rasoal och ger exemplet där en läkare kan få bättre behandling av sina kollegor än patienter med missbruksproblem.
Andra etiska svåra situationer är vilka beslut patienten själv ska få fatta och hur personalen ska berätta om livshotande sjukdomar för patienten eller anhöriga.
Personal i hemsjukvården har svårt att balansera olika krav, förväntningar och behov från olika aktörer där regelverken bland annat begränsar tiden med patienterna. Vårdpersonalen känner också osäkerhet om hur de ska hantera sina egna eller kollegornas värderingar om vilken vård som ska ges till vissa patienter och på vilket sätt.
– En del hanterar sina egna känslor genom att prata med kolleger. Ibland kunde det leda till att de pratade negativt om de personer som var i behov av vård genom att kalla dem ”krävande” eller ”svåra”, berättar Dara Rasoal som ser att resultaten i avhandlingen främst hjälper till att öka förståelse för och kunskap om etiskt svåra situationer hos vårdpersonal.
En sammanfattning av Dara Rasoals avhandling hittar du i DIVA-portalen, läs mer här.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';