Johanna Salama såg dagligen hur ungdomar fick sina rättigheter berövade. Därför grundade hon FreeZone Sweden, som ger stöd och verktyg till unga för ett liv fritt från hedersförtryck.
Johanna Salama såg dagligen hur ungdomar fick sina rättigheter berövade, hur extremt utsatta de var och hur samhället brast i att stötta och skydda dem. Därför grundade hon FreeZone Sweden, som ger stöd och verktyg till unga i åldern 11-25 för ett liv fritt från hedersförtryck.
FreeZone Sweden är en organisation som förebygger hedersrelaterat våld och förtryck, stärker ungas rättigheter och främjar den psykiska hälsan genom att ge stöd och verktyg till de unga. Johanna Salama, som är socionom i botten, grundade verksamheten med syfte att stärka unga tjejer som lever med begränsande hedersnormer och ge dem redskap att hantera sin livssituation. Idag vänder sig FreeZone Sweden till alla unga oberoende könsidentifiering.
– Jag jobbade tidigare på Fryshuset i Malmö och såg en stor grupp av unga tjejer som slutade komma till oss efter sommaren när det blev mörkare på kvällen. Den här gruppen, som fortfarande är stor, är begränsade i sitt livsutrymme och det svenska samhället behöver angripa problemet på flera olika sätt så att de får rätt stöd och hjälp, säger Johanna Salama.
Hon berättar att yrkesverksamma eftersöker fördjupad kompetens kring hedersförtryck, men även konkreta metoder som ger dem trygghet att våga arbeta med frågan och ge rätt hjälp till de unga. Det finns fortfarande en stor rädsla att ”göra fel” när det kommer till att arbeta hedersförebyggande. Detta för att frågan är så pass komplex och konsekvenserna kan bli förödande för den unge om vi handlar fel.
Johanna Salama grundade FreeZone Sweden 2013. Grunden i verksamheten är metoden Fria Zoner, stärkande och rättighetsbaserade grupper för unga mellan 11 och 25 år. Yrkesverksamma går en femdagarsutbilding för att bli zonledare och hålla grupperna som läggs på skoltid inom ramen för skolans värdegrundsarbete.
Får inte gå på någon aktivitet utanför skoltid
Centrala teman för träffarna är självkänsla och välmående, stresshantering, andnings- och avslappningsövningar, normer, rättigheter kopplade till målgruppens livsutrymmen, stödvägar, relationer, kropp och sexualitet.
– De blir stärkta och får redskap att hantera sin livssituation, bli medveten om sina rättigheter och chans att kunna bryta normbeteenden. Många gånger är de utifrånstyrda och vet inte själva vad de vill, tycker och tänker, eller vågar uttrycka det.
Genom att träffas i grupp känner de att de inte är ensamma om sin livssituation. De får en bättre självkänsla.
– Tillslut kanske de vågar berätta hur de har det hemma och kan få hjälp. Eller så kan de börja kommunicera bättre med sin familj, känna sitt värde och våga stå på sig. En tjej fick börja sova över hos kompisar, efter att tidigare inte ha fått göra någonting på fritiden.
Johanna berättar om en tjej som inte brydde sig om skolan och som skulle gifta sig direkt efter nian. Under tiden hon deltog i zonen höjde hon sina studieresultat och tänkte satsa på att börja i gymnasiet och skjuta upp giftemålet tills efter gymnasiet.
Våga utmana de inlärda normerna
– En del förändras, andra kämpar och vissa fortsätter att hålla på normerna. Men om man ser att andra vågar förändra sitt synsätt så kan det leda till förändring. Alla barn och unga har rätt till att leva ett liv i frihet, fritt från våld och förtryck
Kärnan i FreeZone Sweden är främst metodutveckling, utbildning och handledning för yrkesverksamma som möter de unga i vardagen, men även stöd på kommunal och regional nivå för ökad beredskap och förbättrade rutiner kring hedersförebyggande arbete.
– Vi fokuserar aldrig på problematiken. Istället är vi lösningsfokuserade och låter individen se sin egen potential, sina resurser och sin styrka. Vi vill försöka lyfta de positiva undantagen, säger Johanna.
Över 100 zonledare har utbildats i 21 av Sveriges 33 kommuner och regioner.
Metoden Fria Zoner inkluderar materialet Fria zoner samt Nya zoner som är anpassat för unga med erfarenhet av flykt och migration och Digitala Zoner.
Redskap att bättre hantera sina liv
– De kan till exempel skatta sin stress på en skala från 0-10. Efter att de över tid har arbetat med sig själva genom de olika övningarna kan de själva se hur stressnivån påverkats.
Förra året startades även podden ”Ett liv i frihet”, där gäster delar med sig av starka berättelser om sina liv och sin kamp för frihet.
Johanna Salama talar avslutningsvis om vikten av att stärka känslan av sammanhang; KASAM. Det handlar om begriplighet; att kunna förstå sin livssituation. Hanterbarhet; att ha resurser och verktyg att hantera olika situationer. Och till sist meningsfullhet. När vi är i ett sammanhang som känns självklart, där vi har betydelse och som betyder något för oss känner vi meningsfullhet.
Fakta Freezone Sweden
