Ge tidiga insatser, redan när behoven upptäcks. Det behövs också ökad kunskap om NPF inom vård- och socialtjänst. Det poängterar Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna.
Ge tidiga insatser, redan när behoven upptäcks. Det behövs också ökad kunskap om NPF inom vård- och socialtjänst. Det poängterar Socialstyrelsen idag den 20 oktober när de presenterar nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism.
Tidiga insatser kan minska svårigheterna för personer med adhd och autism. Rätt insatser är också viktiga för att förebygga allvarliga konsekvenser av adhd och autism, till exempel depression, skolfrånvaro, alkohol- och narkotikaproblem och fysiska sjukdomar.
Cirka 6 procent av alla barn har adhd och 1-2 procent autism. Det är minst en elev i varje klass. För en del kan det räcka med enklare anpassningar, men ofta behövs insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola.
– Det är viktigt att börja ge stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara redan på förskolenivå eller ännu tidigare, och att ge vård och stöd redan före en utredning och en eventuell diagnos, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Riktlinjerna som presenteras den 20 oktober pekar på vikten att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning, särskilt inte för de mest sårbara individerna. Socialstyrelsen rekommenderar att utredningarna följer vissa grundprinciper – de behöver till exempel vara individanpassade och utföras av personal med rätt kompetens.
– Sedan måste något hända efter utredningen. Utredarna bör föreslå lämpliga insatser, och ofta behöver till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och elevhälsan samarbeta. Personerna med adhd eller autism och deras familjer ska inte själva behöva ta ett samordningsansvar, säger Mattias Fredricson.
Kunskapen behöver förbättras
Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver satsa på att förbättra kunskapen om adhd och autism hos flera personalgrupper. För detta föreslås till exempel att man kan utgå från utbildningsmaterial från Socialstyrelsen och ta stöd från personer inom organisationen med rätt kunskap
Socialstyrelsen rekommenderar även psykologiska insatser för att lättare kunna hantera sin funktionsnedsättning. Personer med adhd har ofta svårt med uppmärksamhet och impulskontroll medan personer med autism har svårt med sociala kontakter och att hantera förändringar. Funktionsnedsättningarna varar i allmänhet hela livet, men skiljer sig mycket mellan individer. Både barn och vuxna med adhd kan även ha stor nytta av läkemedelsbehandling som förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen.
Det finns stora skillnader i vården och stödet till personer med adhd och autism i Sverige, och det vill Socialstyrelsen ändra på. I en del regioner är det exempelvis mycket lång kötid för att komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, och där behöver resurserna fördelas mer jämlikt. Det finns också grupper där funktionsnedsättningarna helt missas eller felbedöms.
– Det är grupper i befolkningen som flyger under radarn. Det gäller personer med annat förstaspråk än svenska, äldre men även flickor och kvinnor, där svårigheterna tyvärr ofta upptäcks sent, säger Mattias Fredricson.
Riktlinjerna innehåller sammanlagt 44 rekommendationer och vänder sig framför allt till beslutsfattare som har ett övergripande ansvar för att fördela resurser bland annat inom hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Om rekommendationerna följs räknar Socialstyrelsen med att det i förlängningen kommer att leda till minskade kostnader för samhället.
Här kan du läsa de nationella riktlinjerna (klicka).
Typiskt för adhd:
