Socialstyrelsen presenterar riktlinjer för adhd och autism
Jenny Fors 20 Okt 2022

Tidiga insatser kan minska svårigheterna för personer med adhd och autism. Rätt insatser är också viktiga för att förebygga allvarliga konsekvenser av adhd och autism, till exempel depression, skolfrånvaro, alkohol- och narkotikaproblem och fysiska sjukdomar.
Cirka 6 procent av alla barn har adhd och 1-2 procent autism. Det är minst en elev i varje klass. För en del kan det räcka med enklare anpassningar, men ofta behövs insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola.
– Det är viktigt att börja ge stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara redan på förskolenivå eller ännu tidigare, och att ge vård och stöd redan före en utredning och en eventuell diagnos, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Riktlinjerna som presenteras den 20 oktober pekar på vikten att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning, särskilt inte för de mest sårbara individerna. Socialstyrelsen rekommenderar att utredningarna följer vissa grundprinciper – de behöver till exempel vara individanpassade och utföras av personal med rätt kompetens.
– Sedan måste något hända efter utredningen. Utredarna bör föreslå lämpliga insatser, och ofta behöver till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och elevhälsan samarbeta. Personerna med adhd eller autism och deras familjer ska inte själva behöva ta ett samordningsansvar, säger Mattias Fredricson.
Kunskapen behöver förbättras
Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver satsa på att förbättra kunskapen om adhd och autism hos flera personalgrupper. För detta föreslås till exempel att man kan utgå från utbildningsmaterial från Socialstyrelsen och ta stöd från personer inom organisationen med rätt kunskapSocialstyrelsen rekommenderar även psykologiska insatser för att lättare kunna hantera sin funktionsnedsättning. Personer med adhd har ofta svårt med uppmärksamhet och impulskontroll medan personer med autism har svårt med sociala kontakter och att hantera förändringar. Funktionsnedsättningarna varar i allmänhet hela livet, men skiljer sig mycket mellan individer. Både barn och vuxna med adhd kan även ha stor nytta av läkemedelsbehandling som förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen.
Det finns stora skillnader i vården och stödet till personer med adhd och autism i Sverige, och det vill Socialstyrelsen ändra på. I en del regioner är det exempelvis mycket lång kötid för att komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, och där behöver resurserna fördelas mer jämlikt. Det finns också grupper där funktionsnedsättningarna helt missas eller felbedöms.
– Det är grupper i befolkningen som flyger under radarn. Det gäller personer med annat förstaspråk än svenska, äldre men även flickor och kvinnor, där svårigheterna tyvärr ofta upptäcks sent, säger Mattias Fredricson.
Riktlinjerna innehåller sammanlagt 44 rekommendationer och vänder sig framför allt till beslutsfattare som har ett övergripande ansvar för att fördela resurser bland annat inom hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Om rekommendationerna följs räknar Socialstyrelsen med att det i förlängningen kommer att leda till minskade kostnader för samhället.
Här kan du läsa de nationella riktlinjerna (klicka).
Typiskt för adhd:
Jenny Fors 20 Okt 2022
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Topplista: Kommunerna som är bäst på suicidprevention
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
-
Melinda Jacobs skriver barnbok om familjehemsplacering
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till "Lilla Hjärtat", har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.
-
Vi ska våga ställa frågan
"...jag är ett av alla dessa barn som har behövt växa upp med denna mörka hemlighet"
-
Här kan du läsa Omtanke #2 som e-tidning
Nu är Omtanke #2 2023 ute! Vi har bland annat träffat Sascha Abdelnabi som föreläser om psykisk ohälsa. Läs e-tidningen här!
-
Viktigt att sprida kunskap om postcovid
Den 15 mars är det International Long Covid Awareness Day. Svenska Covidföreningen vill uppmärksamma det för att öka kunskapen om postcovid.
-
Specialiserad HVB-behandling i utveckling
Vår målgrupp är flickor 13-20 år med svår psykiatrisk och social problematik.
-
6 saker som rustar unga att möta livets utmaningar
Mia Börjesson är bra på att förklara hur unga tänker och hur vi vuxna påverkar deras liv. Som professionell har du ett unikt tillfälle att skapa optimism och motivation hos de unga som du möter och öka deras självkänsla.