Barn på SiS-hem utsätts för en omfattande och systematisk våldsanvändning av personal i samband med avskiljning. Det visar en ny rapport från Barnrättsbyrån som har gjort en stor granskning av våldet.
Barn på SiS-hem utsätts för en omfattande och systematisk våldsanvändning av personal i samband med avskiljning. Det visar en ny rapport från Barnrättsbyrån som har gjort en stor granskning av våldet.
– Det saknas forskning om vad avskiljningar på de statliga ungdomshemmen innebär för barn och även kring de fysiska ingrepp som personalen genomför. Det saknas också en rättslig analys över när våld mot barn på statliga ungdomshem kan anses vara försvarligt – och oförsvarligt, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
Varje år placeras cirka 1100 barn och unga vid de särskilda ungdomshemmen av socialtjänsten, de allra flesta med tvång enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), och cirka 60–70 unga avtjänar årligen sluten ungdomsvård enligt Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Problembilderna och skälen för placering varierar men det rör sig ofta om en komplex mix av kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, skol- och familjeproblematik.
Avskiljning av barn och unga vid de särskilda ungdomshemmen regleras i § 15c LVU och får enligt lag användas: ”om det är särskilt påkallat på grund av att den unge uppträder våldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel att han eller hon inte kan hållas till ordningen, hållas i avskildhet. Den unge ska då stå under fortlöpande uppsikt av personalen och ha möjlighet att tillkalla personal. Han eller hon får inte hållas i sådan avskildhet längre tid än vad som är oundgängligen nödvändigt och inte i något fall under längre tid än fyra timmar i följd.”
Avskiljningarna har återkommande varit föremål för omfattande kritik. En lagändring om en sänkt maxtid för avskiljningar från 24 timmar till 4 timmar trädde dock i kraft 2018.
Unga flickor utsattes för flest avskiljningar
Barnrättsbyrån har tillsammans med Fil. Dr. i socialt arbete, Maria Andersson Vogel, granskat 1788 beslut om avskiljning från 2019-2020 samt låtit ledande experter på barn och tvångsvård kommentera resultatet.
Läget på SiS är enligt Barnrättsbyrån akut. Ansvaret i fråga ligger nu på SiS, regering och riksdagen att förhindra ett fortsatt lidande och återkommande rättighetskränkningar. Att hörsamma barnens rop på hjälp och ta dem på allvar, enligt rapporten.
Transportgrepp och nedläggning
Personalen får lära sig ett antal olika grepptekniker för att på ett säkert sätt kunna övermanna en våldsam ungdom och föra denne till ett avskiljningsrum. Dels det som kallas för transportgrepp, dels fasthållning, vilket kan göras både mot en vägg eller mot golv (kallas då även nedläggning). Greppen innebär att hålla i den unges armar på specifika sätt samt utöva tryck mot armbåge och leder, något som skapar smärta i varierande grad beroende på om man ökar eller minskar trycket.
Det vanligaste skälet för beslut om avskiljning att den unge varit våldsam mot annan person. I så många som en femtedel av besluten har det inte varit möjligt att utläsa vad som motiverat en avskiljning.
Oftast personalen som är fysisk först
Det är vanligast vid skäl för avskiljning att det är personalen som är fysisk först. Till exempel situationer där personal ser sig tvungen att fysiskt ingripa, antingen för att hindra någon från att rymma eller från att slå sönder materiella ting. Flera exempel beskriver en situation där det först är efter att personalen tagit tag i ungdomen som denne blir våldsam.
Rapporten visar att även om det är betydligt vanligare att man avskiljer flickor är personalens användning av våld mer omfattande i avskiljningar av pojkar.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';