Christer Mattson, som själv arbetat som lärare i många år analyserar i sin avhandling de förväntningar som finns på skolan gällande extremism i klassrummet.
Arbetet mot våldsbejakande extremism i svensk skola har ännu så länge inte resulterat i några konkreta metoder eller arbetsformer, det finns däremot riktlinjer för hur lärare ska rapportera varningstecken för extremism, något som kan underminera de tillitsfulla relationer som är grundläggande för pedagogiskt arbete.
– Ingenstans i materialet jag granskat finns en beskrivning av vad som blir nästa steg när polisen, lärare och socialarbetaren sitter i samma rum och berättar för varandra vad de vet om radikaliserade ungdomar i sitt område, säger Christer Mattsson.
I avhandlingen har Christer Mattsson bland annat analyserat policydokumentet från EU-kommissionen, kunskapsmaterial från Regeringskansliet samt 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism.
Han har även intervjuat 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism. Sverige har sedan 2011 utvecklat sitt arbete för att motverka våldsbejakande extremism, och skolan sätts återkommande som en central aktör i detta arbete.
– Men det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism står delvis i konflikt med skolans demokratiska uppdrag. Demokratiuppdraget, vilket sägs vara utgångspunkten för arbetet mot våldsbejakande extremism, utgår från att kontroversiella frågor och extrema ståndpunkter kan och ska diskuteras.
Lärare förväntas rapportera om extrema åsikter.
– Detta saknar stöd i lagstiftningen och kan till och med stå i strid mot elevers grundlagsskyddade rättigheter. Åtgärden riskerar därtill att motverka sitt eget syfte. Forskning ifrån andra länder visar att det är mer angeläget att förstå hur extrema budskap skapar mening för eleverna än att konfrontera dem. Konfrontationen kan komma att leda till ytterligare radikalisering, säger Christer Mattsson.
Avhandlingen visar att samverkan framställs som en slags universallösning för att motverka radikalisering.
Det finns däremot väldigt få instruktioner om vad denna samverkan går ut på eller hur den ska bidra till en lösning. Det framgår bara i de underlag som finns för personal i skolan att de ska samverka med andra myndigheter
– Men det görs utan att det ges relevant kunskap om hur, när, varför eller med vilket lagstöd detta ska göras. Dessutom är de professionella råd som ges till lärarna tämligen banala i ljuset av att lärare är en högutbildad yrkesgrupp, säger Christer Mattsson.
Avhandlingen: Extremisten i klassrummet – perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism
Källa: Forskning.se
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';