Fryshuset välkomnar Brå:s rapport, som visar hur barn och unga används av kriminella nätverk, men saknar civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet.
För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Brå beskriver i sin senaste rapport ”Barn och unga i kriminella nätverk – En studie av inträde, brott, villkor och utträde” att rekryteringen av unga föregås av uppvaktning som kan liknas vid grooming.
– Rapporten bekräftar mycket av det vi på Fryshuset har sett, men ger även en ökad förståelse för hur den systematiska groomingen av barn går till. När det saknas positiva sammanhang i samhället som ger möjligheter och framtidstro kan vi vara säkra på att destruktiva och kriminella alternativ välkomnar med ett erbjudande om gemenskap, status och pengar, säger Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef på Fryshuset.
Rapporten konstaterar att barns utsatthet inom de kriminella nätverken är ett betydande samhällsproblem, och ger förslag på åtgärder för att reducera kriminella nätverks kapacitet och minska barns utsatthet.
Civilsamhällets roll saknas i rapporten
– Brå:s rapport visar delvis vad som behöver göras för att minska barns utsatthet. Det som saknas i rapporten är civilsamhällets roll. Vi når målgruppen och kan erbjuda attraktiva alternativ till kriminalitet. Att fånga upp unga i uppsökande verksamhet och att erbjuda aktiviteter inom idrottsföreningar, kultur och fritidsgårdar är ett vaccin mot destruktiva krafter, säger Camila Salazar Atías.
Fryshuset står redo att arbeta med flera av de insatser som Brå:s rapport efterfrågar, men för det behövs mer resurser.
– Civilsamhället är en mycket viktig aktör som kan agera snabbt, exempelvis när det uppstår maktvakuum och nå de barn och unga som har låg tillit till socialtjänst och polis. Med en satsning på civilsamhället och ett bättre samspel mellan olika aktörer där vi tar vara på våra respektive styrkor är det möjligt att stoppa gängrekryteringen av barn, säger Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset.