Samverkan mot vräkningar ger gott resultat

Det var nu två år sedan som Kronofogden fick regeringsuppdraget att verka för ett utökat samarbete för att förebygga avhysningar på lokal nivå. Och det var Södertälje som det nya arbetssättet hade sin början.

– Tidigare så hade vi svårt att få med socialtjänsten på avhysningar, det var problem att få tag på folk och väldigt krångligt vid varje ärende. Vi satte oss ned och gjorde ett förslag på hur vi ville att det skulle fungera och presenterade det för både socialtjänsten och fastighetsägare. Ingen av oss hade riktig koll på hur den andre jobbade och när vi började prata om hur vi borde samverka så visade det sig att det var något alla skulle vinna på, berättar kronoinspektör Gunilla Svalborg Magnusson.

Varje vräkning är både ett stort lidande för den enskilde individen, den är också kostsam för fastighetsägaren och för hela samhället. Därför är det så viktigt att kunna agera och erbjuda stöd från socialtjänsten innan det har gått för långt.

Samarbetet i Södertälje fick uppmärksamhet ända upp i högsta politiska instans och ledde till att regeringen tyckte att man borde arbeta så här över hela landet.– Vi är jätteglada att det vräkningsförebyggande arbetet nu genomförs genom samverkan runt om i hela Sverige. Farsta är en av de kommuner som verkligen har lyckats bra, det är en riktig framgångssaga, säger Gunilla.

Farsta är ett gott exempel

Under Kronofogdens temavecka om vräkningsförebyggande arbete Hemma bäst! är det flera kommuner som kommer att vara med och berätta om sitt framgångsrika samverkansarbete, däribland Farsta stadsdelsförvaltning i Stockholm. På socialtjänsten i Farsta har man satsat på två heltidstjänster som bara arbetar med hyresrådgivning för att förhindra vräkning.

– Syftet är att människor ska kunna bo kvar i sina lägenheter. Största fokus ligger på barnfamiljer och äldre, där ska ingen behöva avhysas, men med de resurser vi har så har vi möjlighet att kontakta alla som har en hyresskuld. Det är något som alla vinner på, säger Hugo Nyman, hyresrådgivare.

När en fastighetsägare lämnar ett betalningsföreläggande på en hyresskuld är fastighetsägaren skyldig att rapportera detta till socialtjänsten. Hyresrådgivarna bedömer skulden och ser om personen har varit aktuell tidigare.– Är det en engångsföreteelse så är jag inte lika oroad, men vi söker alltid kontakt med personen och informerar om vilka vägar som finns att gå, utreder orsaken till skulden och vilka betalningsmöjligheter som finns. Ofta är fastighetsägaren väldigt tillmötesgående och kan göra en avbetalningsplan, säger Maria Pallin-Cox, som också är hyresrådgivare i Farsta

Först och främst arbetar de för att reglera skulden, men sedan behöver de även förhindra att det inte ska hända igen.

– Vårt arbete bygger på frivillighet och många kan ha svårt att känna hopp att det finns en lösning på deras problem, så mycket av vårt arbete handlar om att få personen motiverad till förändring. Det kan finnas ett missbruk eller psykisk ohälsa i botten som man kan behöva hjälp med och då kan vi lotsa vidare till andra enheter, som beroendeenheten eller psykiatrin och sjukvården. Vi hjälper också personen att till exempel söka försörjningsstöd, säger Hugo Nyman.

Samarbetet mellan socialtjänst, fastighetsägare och Kronofogden innebär också att man har gemensamma samverkansmöten varje månad för att titta på alla ärenden. Inom socialtjänsten har man möte varje vecka för att tillsammans med de andra enheterna kunna hitta vägar vidare.

– Det är guld värt att kunna få hjälp direkt och arbeta gemensamt med ärenden så det inte blir att varje enhet jobbar i stuprör, som det kunde vara tidigare. Vi är också noga med att ha en väg in för att individer som har det svårt inte ska behöva ringa runt själva.

Socialtjänsten är alltid med vid en avhysning