Så påverkas våra hjärnor av öppna kontor

Dagens arbetsplatser har en mängd störningsmoment. Blicken dras automatiskt till människor som rör sig och ljud. Du får aviseringar från din mobil, från mailen, telefonsignaler ringer, du hör arbetskamrater som pratar, skrattar och låter.

– Chefer vill ofta att vi ska sitta öppet för att kunna samarbeta bättre och vara kreativa tillsammans. Men hur blir det om två som pratar med varandra stör tre andra som behöver koncentrera sig? Det är inte säkert att den som behöver fokusera bryr sig om att gå till ett tyst rum, om det nu ens finns något, säger Tomas Dalström.

Boken har utvecklats till Heppicoter-utbildningen, en webbutbildning som lär ut när, var och hur din hjärna fungerar som bäst och hur du ska göra för att använda din hjärnas fulla potential.

– Våra hjärnor fungerar på ett visst sätt, vi måste anpassa oss till det. När vi blir störda tar arbetet längre tid och det blir inte lika bra, till exempel om du hör en röst som pratar samtidigt som du skriver något.

Vår hjärna är utvecklad för att hela tiden vara uppmärksam på ljud. Det var livsviktigt för människans överlevnad.

– Att många sitter kvar hos sina kollegor när de borde arbeta på en plats med lugn och ro, kan bero på att belöningssystemet blivit kidnappat. De prioriterar surret, skvallret och skratten, i stället för arbetsuppgiften. Samma sak om vi kollar Facebook lite för ofta. Vi har vi vant oss vid att få den dopamindusch som det beteendet ger i hjärnans belöningscentrum. Vi har då svårt att sluta med det. Men sådant beteende går att programmera om igen.

Om en persons produktivitet minskar med sex minuter per timme på grund av olika distraktioner motsvarar det en månadslön efter sex månader. Lägg sedan till kostnaden för förlorade intäkter.