”Över 60 procent av skjutningarna i Stockholmsområdet förra året kunde förutses med hjälp av metoden”, säger Mia-Maria Magnusson, som har tagit fram modellen i sin avhandling.
”Över 60 procent av skjutningarna i Stockholmsområdet förra året kunde förutses med hjälp av metoden”, säger Mia-Maria Magnusson, som har tagit fram modellen i sin avhandling.
– Det är inga stora områden vi pratar om utan små och väl avgränsade platser. Det kan handla om en yta på några hundra kvadratmeter i ett bostadsområde, intill det lilla torget eller vårdcentralen i lokalsamhället. Genom att studera dessa platser ända ner på mikronivå kan polisens brottsförebyggande arbete bli mycket mer effektivt, säger Mia-Maria Magnusson i ett pressmeddelande från Malmö universitet.
Hon är yrkesverksam polis med lång erfarenhet av narkotikabrottslighet och disputerar nu med sin avhandling. Därigenom blir hon den första svenska polis som tar doktorsexamen inom ramen för sin anställning.
Kända och centrala områden som Sergels torg, eller Plattan, ingår i hennes avhandling såväl som platser i områden som klassas som utsatta av polisen. En tredje kategori är platser i bostadsområden som inte klassas som utsatta, till exempel i Stockholms förorter. Gemensamt för alla är dock att de ligger i nära anslutning till tunnelbana, tåg och andra kommunikationer.
– Det är platser där öppen droghandel påverkar lokalsamhället och där kriminella gäng har olika grad av handlingsutrymme, säger Mia-Maria Magnusson.
Så bedöms sannolikheten för skjutningar
Vapenvåld och narkotikahandel hör ofta ihop. Genom att jämföra faktorer som sysselsättningsgrad i befolkningen, brottsstatistik och trångboddhet ökar möjligheterna att kunna bedöma sannolikheten för framtida skjutningar i eller i anslutning till de öppna drogscenerna.
– Modellen förutsåg 61 procent av de skjutningar som förekom under 2021 i Stockholmsområdet. De kanske inte hade gått att förhindra men bättre kunskap ökar möjligheterna för polisen att hålla koll, sätta in riktade insatser och mer aktivt patrullera platser i riskzonen.
Vilka åtgärder som sätts in för att bekämpa brott på de öppna drogscenerna behöver i högre grad utvärderas vetenskapligt, menar Mia-Maria Magnusson. Inom ramen för avhandlingen har hon tittat närmare på en av de metoder som brukar användas i det brottsförebyggande arbetet – motiverande samtal.
– Tanken med motiverande samtal är att länka till vård och förhindra att personer återfaller i narkotikabrottslighet. Men vid en jämförelse mellan två grupper, en som hade fått motiverande samtal och en grupp som inte fått det, tyder resultaten på att metoden inte alls har avsedd effekt.
Åtgärder måste skräddarsys
– Genom att ordna aktiviteter och evenemang har staden bidragit till att förändra kulturen och känslan på torget. Men varje plats är unik och därför måste de brottsförebyggande åtgärderna anpassas och skräddarsys efter de lokala förutsättningarna, säger Mia-Maria Magnusson.
Arbetet med kartläggningen har skett i nära samarbete med Polismyndigheten, Kriminalvården, Tullverket, länsstyrelsen och Stockholms stad. Motsvarande kartläggningar är nu på gång hos polisregionerna i Syd och Väst.
Att ha ett ben i praktiken och ett i akademin har varit ett framgångsrecept, enligt Mia-Maria Magnusson.
– Forskningen och det praktiska polisarbetet måste i högre grad gå hand i hand för att vi ska få en mer evidensbaserad svensk polis. Att kartlägga de öppna drogscenerna är en grundförutsättning för att kunna sätta in åtgärder på rätt platser och mot rätt problem.
Länk till avhandlingen Open drug scenes and the merging of policing practice and research. A pracademic approach
