Så kan du trygga personer med NPF

– Man behöver förstå funktionsnedsättningen för att veta varför man behöver anpassa verksamheten och hur, säger Jennie Abnersson, vd och grundare av HavHem.

Enligt hennes erfarenhet så är kunskapen låg inom både socialtjänst och olika former av boenden, något som bekräftas av Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna för adhd och autism som presenterades den 20 oktober.

– NPF är ingen sjukdom och går inte att bota. Det är en funktionsnedsättning vilket gör att det krävs kunskap för att kunna anpassa så att personer med NPF får en fungerande vardag. Personer med autism uppfattas ofta som osociala och att ha problem med att vara delaktig i sociala sammanhang. Men vad det handlar om är svårigheter i att förstå sociala koder och att läsa av andra personers kroppsspråk och ansiktsuttryck. Bara för att de har svårigheter betyder det inte att de inte vill. Symtom i dessa fall kan vara att personen i fråga blir orolig och rastlös samt blir utåtagerande på grund av stress och frustration.

Enligt de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen rekommenderas kompetensutveckling inom hela socialtjänsten och boenden. Socialstyrelsen kommer att följa upp och mäta andelen verksamheter i socialtjänstens regi som erbjuder kompetensutveckling inom adhd och autism.

– Vi står inför en stor förändring inom hela branschen. Eftersom inte NPF syns utanpå har vi valt att ha ett NPF-anpassat förhållningssätt mot alla. De som kommer till oss kan också vara traumatiserade efter att ha blivit utsatta för våld eller hot. Det metodstöd som vi använder underlättar även för den målgruppen.

För personer med NPF gör det all skillnad i världen

Jennie förklarar att de använder sig av förhållningssätt, metodstöd och anpassningar som gör det lättare för personer med NPF.

– Det handlar mycket om enkelhet och tydlighet. Det är något som alla uppskattar, men för personer med NPF så gör det all skillnad i världen. Till exempel så har vi inte långa texttunga lägenhetskontrakt som är krångliga att förstå. Det räcker med det väsentligaste; att du ska lämna lägenheten i det skick som du fann den. Vi har bildstöd till hjälp i samtal för att öka förståelsen och göra det lättare att beskriva känslor för de som har svårt för det. Och vi har möten varje dag på 20 minuter istället för längre sittningar vid färre tillfällen.

Personer med NPF kan ha svårt att koncentrera sig, är man medveten och har kunskap om varför de har olika svårigheter är det lättare att göra anpassningar så att de krav man ställer matchar funktionsnedsättningen och personen slipper bli stressad, få utbrott eller ge upp.

– Vi använder oss också av lågaffektivt bemötande för att inte öka stressen. Vi arbetar uteslutande med motiverande samtal MI för att få klienten att våga gå emot sin rädsla för att misslyckas.

Jennie Abnersson har själv en dotter med ADD och Autism. Hon har även dyskalkyli som innebär att man är sifferblind och svårighet att förstå siffror.

– Det är därför jag har intresserat mig för NPF och utbildat mig inom det, säger Jennie.

Hon startade HavHem för cirka ett år sedan och anställde tidigare kollegan Lasse Bengtsson, som även har arbetat 30 år inom kriminalvården.

Missbruk och samsjuklighet är vanligt

– Många hamnar i missbruk på grund av NPF. De självmedicinerar för att kunna varva ned eller våga vara sociala och känna tillhörighet, som kan leda till kriminalitet för att finansiera tyngre droger. Samsjuklighet är också vanligt förekommande för den här klientgruppen. Skyddsplacering för personer med NPF har extra svårt att upprätthålla ett skydd eftersom de är impulsiva och har svårt med konsekvenstänk, säger Lasse och fortsätter:

– Det finns naturligtvis fler fallgropar på vägen. Ett exempel kan vara flytt till ny bostad, nya personer i klientens liv, en miljö med för mycket stimuli och allt för högt ställda krav. Det skapar stress och oro vilket kan försvåra en bra och trygg dialog. Vårt uppdrag är att hjälpa klienterna att utvecklas så bra som det är möjligt efter sina egna förutsättningar.

De kompletterar varandra bra och träffades tidigare på ett annat skyddat boende tillsammans.

– Vi har en samsyn och är specialiserade inom NPF, samsjuklighet och återfallsprevention. Eftersom vi tar emot olika klientgrupper inom skydd så har vi enskilda lägenheter. Just nu har vi fyra platser och vi vill inte bli för stora, säger Lasse Bengtsson.

Verksamheten är i första hand ett skyddat boende med de strukturella ramar och riktlinjer som gäller. Målgruppen är vuxna med eller utan barn och som har utsatts för hot och våld eller andra övergrepp exempelvis kriminalitet/stöd i återfallsprevention, vittnesskydd, avhoppare med skyddsklass II.

– Hos oss skrivs barnen alltid in med en egen vårdplan. Vi hjälper till med läxor och kontakt med skola. Då neuropsykiatriska funktionsvariationer till stor del är ärftliga är det viktigt att vara medveten om att en vuxen med ett barn som har NPF, kan ha samma svårigheter som barnet och vice versa. Det kan bli övermäktigt som vuxen att då även kriga för barnets rätt till anpassning i skolan, säger Jennie.

Vid behov av psykolog eller terapeut så tas det in externt. De personer som är i behov av skyddat boende stannar i vanligtvis 2–4 månader. Därefter kan utslusslägenhet med fortsatt kontakt och stöd leda till eget bostadskontrakt.

Många ger upp när det tar emot

– Många med NPF ger upp när det tar emot så vi vill finnas där med hela vårt hjärta för att hjälpa både i det stora och det lilla.

HavHem ligger vid havet, som kan vara stormigt och oförutsägbart men också bli lugnt och harmoniskt. Hem står för att ha en bostad, värme och trygghet varför det har varit viktigt att våra lägenheter håller hög standard för att ge en extra trygg och ombonad känsla, säger Lasse.

– Vi arbetar utifrån miljöterapeutiskt förhållningssätt och att ta promenader vid havet eller i skogen brukar vara uppskattat. För många upplevs det lättare att samtala ute när man går bredvid varandra istället för ansikte mot ansikte inom fyra väggar. Gemensamma aktiviteter med hästar och turridning finns även i egna verksamheten. Husdjur är välkomna hos oss vilket bidrar till att skapa en positiv stämning men även vara till stort stöd och tröst för att lindra oro och ångest, säger Jennie.

– De kan ofta bli ett påtryckningsmedel vid våld i nära relation, flikar Lasse in.

Båda upplever att de har fått arbeta lite i uppförsbacke eftersom det saknas förståelse och kompetens för NPF från många håll.

– Kanske trampar vi någon på tårna när vi sticker ut hakan, men önskar att vårt budskap når ut i större utsträckning till berörda placeringsansvariga avseende denna målgrupp. Det är en klientgrupp som ökar och vi är gärna med och driver den här förändringsresan som kravet om kompetensutveckling innebär, detta är en milstolpe som kommer att göra stor skillnad, avslutar Jennie Abnersson.