I Danmark är det hårdare tag mot gängbrottsligheten med bland annat betydligt hårdare straff. Antal döda på grund av gängvåldet i Sverige var rekordhöga 62 stycken under 2022, jämfört med 4 i Danmark. Vad är det som fungerar bra i Danmark och vad kan vi lära oss av det?
Danske kriminologen David Sausdal talade om den danska modellen på Socionomdagarna. Han arbetar som docent och biträdande universitetslektor på Lunds universitet och är stolt över att Danmark hyllas för att ha lyckats stävja det dödliga gängvåldet.
– Men bli inte för förälskade i den danska modellen, särskilt inte i hårdare straff, varnar han.
Han visar upp jämförande siffror som vi i Sverige har matats med under flera år; hur vi gick från 10 döda 2014 till 25 döda 2015, sedan 20, 43, 45, 42, 47, 45, 62 och i oktober 2023 har 47 dödats i gängrelaterade våldsdåd. Danmark har mellan 0-16 döda åren 2014-2022 med ett snitt på 5 per år.
Antalet gängmedlemmar har legat på en jämn nivå i Danmark, cirka 1 300 stycken. I Sverige så har vi betydligt fler och det ökar snabbt; från cirka 5 000 år 2019 till 10 000 i år. Det är förstås svårt att exakt veta hur många gängmedlemmar som finns, men polisen gör kartläggningar över gängen.
95 procent har minoritetsbakgrund i Sverige
Enligt Polisen finns det 91 gäng i Danmark och cirka 200 i Sverige, varav 52 i Stockholm. Skillnaden är att i Danmark har man mestadels stora MC-gäng av etnisk dansk bakgrund, medan i Sverige har man både stora och små gäng där 95 procent har minoritetsbakgrund.
– I Danmark lägger politikerna nu fram gängpaket 4. Vi har under många år sett stora satsningar mot gängkriminaliteten i form av olika paket med hårdare tag; vistelseförbud, kontaktförbud, dubbla straff för till exempel konflikter, trippla straff för förnedringsbrott, utvisningar, avlyssning, anonyma vittnen och så vidare. Allt det här låter bra, men det kostar också en massa pengar och vissa saker har ingen direkt effekt, säger David Sausdal.
Man har angripit de kriminella från alla håll; knark, vapen, penningtvätt för att störa på alla möjliga sätt. Till och med tagit bort syskon från den gängkriminella eftersom det finns risk för att småsyskonen också hamnar fel.
– Många gängkriminella använder sig av leasade bilar. De vill ha snyggaste bilen att visa upp, men det har man också riktat in sig på så att man enklare kan beslagta bilen, vilket har gjort att ingen vill hyra ut till dem längre.
Olagligt att tillhöra gänget LTF
Man har också gjort det olagligt att tillhöra det kriminella gänget LTF, Loyal To Familia.
– Det är mycket som är inriktat mot etnicitet. Det kan tyckas rasistiskt, men det lockar väljare och det är ingen som är rädd för att prata om problemet. Fungerar satsningarna då? Politikerna och polisen säger ja. Kriminologerna säger nja. Man har inte gjort någon riktig utvärdering. Hårdare straff kan ha en liten effekt, men enligt forskning så är det inte hot om straff som ger effekt utan det är risken att straffas, säger David Sausdal.
När gängvåldet började öka i Sverige 2014-2015 gjorde man ingenting. Så fort det händer något i Danmark – pang, så kommer det direkt ett nytt gängpaket, eller trygghetspaket eller säkerhetspaket.
– MC-kriget var också större i Danmark och skedde i centrala Köpenhamn. Då agerade man direkt snabbt och hårt. I Sverige tog man inte problemen på allvar förrän det kom utanför de socialt utsatta områdena.
Det behövs en markering på att det räcker nu
Han tycker att det behövs en kraftig markering på att det räcker nu. Det dödliga våldet som sker i Sverige idag liknar en seriemördares framfart.
Danmark har också bra förebyggande insatser och en ganska effektiv avhopparverksamhet. Man har också en Ungdoms/roxen-files/print/images/magic-dash.png){kind=small}
kriminalitetsnämnd för unga mellan 10-17 år med risk för kriminalitet.
Det som kanske glöms bort är kopplingen fattigdom och brottslighet. Man har satsat mycket på att förändra socialt utsatta områden genom bland annat att riva bostadsområden och bygga nytt.
– Många tycker att det är rasistiskt, men det blir problem i områden där det samlas människor som har lika dålig utgångspunkt i livet. Även i skolorna har man gjort förändringar för att få en större blandning. Det här har ökat livskvaliteten och tryggheten i de utsatta områdena, avslutar David Sausdal.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';