Ny förlossningsstatistik visar på kortare vårdtider, fler kejsarnitt, ökade risker som beror på högt BMI hos modern men även den positiva nyheten att rökningen bland tonårsmödrar minskar.
Socialstyrelsen har släppt ny statistik över förlossningar i Sverige. Den visar bland annat att allvarliga bristningar har minskat, kejsarsnitten har ökat och vårdtiden har minskat men det finns stora regionala skillnader i landet. En positiv nyhet är att rökningen bland tonårsmödrar går ner.
Den nya statistiken visar att rökningen bland blivande mödrar fortsätter att minska. Störst är minskningen hos tonårsmödrar.
– Vid inskrivningen till mödravården 2014 rökte 20,5 procent av de blivande tonårsmödrarna, 2015 låg siffran på cirka 16 procent. Då vi vet att det finns en rad risker som ökar vid tobaksbruk under graviditet är det en mycket positiv utveckling, säger Ellen Lundqvist, statistiker vid Socialstyrelsen.
Andelen kejsarsnitt i Sverige ligger på dryga 17 procent 2015, en hög nivå jämfört med runt 5 procent i början av 1970-talet. Att det sker fler kejsarsnitt i dag beror bland annat på att kvinnorna som föder barn är äldre, har högre BMI och att majoriteten av flerbördsförlossningarna samt förlossningarna där barnet ligger i säte nu sker med kejsarsnitt. Flest kejsarsnitt sker i Stockholms läns landsting, 21,8 procent. Lägst andel har Östergötland, 12,1 procent.
Tiden som kvinnorna tillbringar på sjukhus efter förlossning fortsätter att minska. Medelvårdtiden för 2015 ligger på 1,8 dygn efter vaginal förlossning och 3 dygn efter kejsarsnitt.
– Det är viktigt att utvecklingen mot kortare vårdtider följs upp, både när det gäller konsekvenser för kvinnornas hälsa och patienternas upplevelser. Tidig hemgång förutsätter att det finns ett bra system på sjukhusen för uppföljning av mödrars och barns hälsa, säger Olof Stephansson, föredragande läkare och sakkunnig.
Den nya statistiken visar också att övervikt och fetma fortsätter att öka bland kvinnor som skrivs in till mödravården. 2015 hade 25,4 procent övervikt och 13,6 procent fetma.
– Det är en oroväckande trend att kvinnornas BMI stiger. Särskilt syns det att fetman, då man har ett BMI över 30, går upp. Högt BMI ökar riskerna för modern och barnet under graviditet och förlossning, så den här utvecklingen är en av de största utmaningarna för vården, säger Olof Stephansson.