”Risk att skjutningarna gör oss blinda”

Hur ser det egentligen ut med våldsutvecklingen i Sverige? I flera länder har ”det svenska tillståndet” blivit ett begrepp för en mycket negativ utveckling. Nu presenterar 20 forskare en ny antologi över situationen.

Det dödliga skjutvapenvåldet tar, enligt forskarna, all uppmärksamhet och överskuggar det faktum att övriga våldsbrott inte ökar och i många fall till och med minskar, samtidigt som det kan dölja andra viktiga brottsproblem som den kriminella ekonomin.

– Förenklat kan man beskriva beskriva tillståndet som färre men värre. Vi har problem med en grupp aktiva i gängmiljön som utövar det dödliga skjutvapenvåldet och driver på det dödliga våldet, säger Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Ekonomiska brott finansierar gängen 

Boken beskriver hur den ekonomiska brottsligheten går hand i hand med annan organiserad brottslighet och att samarbeten mellan flera kriminella individer blivit allt vanligare.

– Bedrägerier beräknas generera drygt två miljarder kronor i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som den totala vinsten från narkotika­handeln i första led, brottsvinster som gängen kan återinvestera i till exempel narkotika.

– Ekonomisk brottslighet som bedrägeribrott, bidragsbrott och dödligt skjutvapenvåld är del av samma ekosystem. Vi menar därför att vi behöver ställa den kriminella ekonomin i brottsbekämpningens centrum genom att kraftigt stärka kontroll- och specialistmyndigheterna på området. Den kriminella ekonomin gör att den organiserade brottsligheten blir ännu mer systemhotande, fortsätter Amir Rostami.

Omfattningen av grova sexuella brott med inslag av hot eller våld har inte ökat i någon större utsträckning.

– Och slutligen, rättsväsendets insatser kommer inte att få full effekt om de inte sker parallellt med tidiga och långsiktiga sociala interventioner. I synnerhet riktade mot riskfamiljer och med en bred utbyggnad av barn- och ungdomspsykiatrin.

– För att vända detta och bryta rekryteringen till gängen måste beslutsfattarna utgå från det mest grundläggande, att utbildning och arbete är de viktigaste inträdes­biljetterna till det demokratiska svenska samhället, säger Amir Rostami.

Källa: HIG/Douglas Öhrbom