Regeringen utreder visitationszoner och anonyma vittnen

 
Regeringen utreder visitationszoner och anonyma vittnenDen danska polisen har använt sig av visitationszoner sedan 2004. Foto: Getty Images Regeringen presenterar ett nytt trygghetspaket kopplat till Tidöavtalet för att bryta utvecklingen av den allt grövre kriminaliteten i landet. Bland annat ska system med visitationszoner utredas.

Regeringen bjöd in till en pressträff den 20 december för att presentera ett trygghetspaket kopplat till Tidöavtalet, som är en överens­kommelse mellan Sverige­demokraterna, Moderaterna, Krist­demokraterna och Liberalerna.

– Det här är ett av Tidöavtalets allra mest centrala områden där vi har lovat göra vad som krävs för att bryta utvecklingen mot allt grövre kriminalitet. Det här är en del av de stora samarbetsprojekt som vi arbetar med systematiskt, sade statsminister Ulf Kristersson.

Visitationszoner ska utredas

Som en del av det arbetet har regeringen beslutat att ett system med visitations­zoner ska utredas. Ett system med visitations­zoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner där vissa tvångs­medel – såsom kropps­visitation och hus­rann­­sakan i fordon – får användas utan att det finns någon brotts­misstanke. Det är viktigt att reglerna utformas så att systemet är rättssäkert och att det används förnuftigt och vid rätt tillfällen, när det verkligen kan göra nytta i brotts­bekämp­ningen. Utredaren inleder sitt arbete efter nyår och ska redovisa upp­draget efter ett år.

Den danska polisen har sedan 2004 i förhållandevis stor omfattning använt verktyget och där finns en beprövad erfarenhet av åtgärden.

Regeringen tillsätter också en utredning som ska lämna förslag på ett system med anonyma vittnen. System med anonyma vittnen finns bland annat i Danmark, Finland och Norge. Sverige är ett av få länder i Europa som inte har någon möjlighet att garantera ett vittne, som riskerar att utsättas för hot och repressalier, anonymitet under rätts­processen.

Två viktiga delar i arbetet med att bryta tystnads­kulturen är även kron­vittnes­systemet och möjligheten att kunna använda tidiga förhör som bevis i domstol. Utredningen ska därför även analy­sera tillämp­ningen av dessa reformer och överväga om regler­ingarna behöver ändras i något avseende.

Kommunernas ansvar ska regleras

För att säkerställa att kommunernas brottsförebyggande arbete är effektivt och kunskapsbaserat föreslår regeringen att kommunernas ansvar ska regleras i en ny lag.
Enligt förslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brotts­ligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brotts­före­byggande arbetet och inrätta en samord­nings­funktion. Med anledning av den nya lagen avsätts medel från och med  2023 för att ersätta kommunerna genom en höjning av de generella statsbidragen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

För att lagen ska implementeras effektivt behöver kommunerna ett kraftigt utökat och ändamåls­enligt nationellt stöd. Regeringen tillför Brotts­före­byggande rådet (Brå) 42 miljoner kronor för detta från och med med nästa år. Även läns­styrelsernas stöd till kommunerna i det brottsföre­byggande arbetet kommer att förstärkas. Regeringen tillför även riktade medel som kom­munerna kan söka för vissa brottsföre­byggande insatser.

Regeringen föreslår också sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke. I lagrådsremissen föreslås att kommunernas socialnämnd ska få möjlighet att besluta om öppna insatser, kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson till barn som har fyllt 12 år även utan vårdnadshavarnas samtycke, om det bedöms lämpligt och barnet samtycker till insatsen. Idag går den gränsen vid 15 års ålder.