Efter en initial bedömning av hur allvarligt våldet är så kan polisen i vissa fall gå vidare för att göra en strukturerad och djupare bedömning. De här bedömningarna görs utifrån ett riskbedömnigsverktyg, och utifrån resultaten så rekommenderar polisen och hjälper för att skydda brottsoffret.
Nu har en avhandling riktat in sig på det här riskbedömningsverktyget för upprepat partnervåld. Klara Svalins har undersökt hur två olika verktyg fungerar när polisen använder dem.
Ca 7 procent utsätts för våld av sin nära partner, enligt en självrapportstudie gjord 2012.
-Partnervåld är ett av våra stora folkhälsoproblem. Det drabbar många och får allvarliga konsekvenser för individen och för samhället i stort. Dessutom är troligen mörkertalen stora, det vill säga många som lever i relationer med våld anmäler det inte till polisen, säger doktoranden Klara Svalin vid Malmö universitet.
Polisen är dålig på att upptäcka risk för att den som misshandlat sin partner ska återfalla i brott, Även bland dem som har bedömts ha låg risk så var det många som upprepade våldet mot sin partner.
Utifrån de resultat man får från riskbedömningsverktyget så kan brottsoffren få hjälp med exempelvis överfallslarm, hjälp med att ansöka om kontaktförbud och förmedling av kontakter med kvinnojour.
Klara Svalins avhandling har riktat in sig på polisens riskbedömningsverktyg för upprepat partnervåld och undersökt hur två olika verktyg fungerar när polisen använder dem, hon har lagt särskilt fokus på att ta reda på hur väl bedömningarna fungerar för att identifiera högriskfall.
Hon har även undersökt hur väl olika handläggares riskbedömningar av samma ärenden stämmer överens.
-Träffsäkerheten för att bedöma risker för upprepat våld är övergripande låg, säger Klara Svalin. Närmare hälften av brottsoffren utsattes för upprepat våld vid uppföljning i Skånestudien.
– De föreslagna skyddsåtgärderna hade inte heller någon preventiv effekt.
Klara Svalin menar att det var många faktorer som polisen hoppade över när det skulle bedöma risker för upprepat våld, och de faktorer som polisen hade särskilt svårt att bedöma var faktorer kopplade till psykisk ohälsa. Vilket kan förklaras med att handläggarna saknade utbildning i hur psykisk ohälsa ska bedömas och att de inte heller hade information om gärningspersonernas psykiska tillstånd
.-Vi har presenterat det för polisen i olika sammanhang, säger Klara Svalin. Men jag upplever inte att polisen tagit det på särskilt stort allvar. Inga genomgripande förändringar har mig veterligen skett.
Avhandlingen:
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';