Personer med överskuldsättning löper en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord enligt flera studier. Fredrik Tjulander, som drabbades av psykisk sjukdom som var orsaken till att hans ekonomi kraschade, har i fem år studerat sambandet mellan överskuldsättning och psykisk och fysisk ohälsa.
Enligt en sammanslagning av flera studier i USA såg man att skuldsatthet var förknippat med en 7,9-faldigt förhöjd risk för självmord, och en 5,8-faldig risk för självmordsförsök. Av de som begick självmord var 31 procent skuldsatta, jämfört med 5,4 procent i kontrollgrupperna. En annan studie jämförde personer som besökt akutmottagningar på grund av självmordsförsök respektive olycka. Individer som begått självmordsförsök löpte 2,1 gånger högre risk att hamna i personlig konkurs inom två år efter försöket. De var också 1,7 gånger mer sannolika att ha drabbats av personlig konkurs två år innan försöket.
– Suicidalitet verkar kunna leda till skuldsatthet, men även vice versa, säger Fredrik Tjulander som i fem år studerat sambandet mellan överskuldsättning och psykisk och fysisk ohälsa.
En ny svensk studie från i år gjord av Yerko Rojas på Södertörns Högskola, visar att ungefär hundra personer av alla som begår självmord i Sverige årligen har en överskuld.
– Alla studier jag hittills granskat, visar på en ganska alarmerande situation som man bör ta tag i genast. Inte enbart adressera med förebyggande arbete, menar han.
Drabbades själv av självmordstankar
Fredrik vet vad han talar om då han själv drabbats av psykisk ohälsa och självmordstankar efter en ekonomisk krasch.
– Jag dolde mina skulder länge för min sambo och skämdes när hon hittade kassarna med oöppnade kuvert som innehöll räkningar. Jag hade tidigare genomgått en svår skilsmässa och drivit två stora projekt som krävde prestation, utifrån förutsättningarna för att få projektmedel. Samtidigt växte mina egna skulder och ångesten vilket minskade arbetskapaciteten, berättar han.
Fredrik började få självmordstankar och kände sig som en belastning för alla. Han hade tydliga bilder inom sig hur han skulle gå till väga för att avsluta sitt liv.
– Jag hade en plan att jag skulle simma ut i sundet i röda badbyxor. Sen skulle jag ta av byxorna för att de skulle flyta upp så de skulle kunna hitta mig. Jag var väldigt praktiskt i mina tankar.
Det dåliga måendet fortsatte. Livets stabilitet försvann och han kunde inte hålla uppe sina projekt vilket ledde till att han inte fick lön. Fredrik tappade greppet om sin vardag och tänkte ta sitt liv i affekt.
– Jag tänkte att nu jävlar. Sen gick jag på banvallen i Västerås och tänkte att jag skulle hoppa framför ett tåg. Jag tänkte; var det så här det skulle sluta? Men någon såg mig och ringde polisen som körde mig till psykakuten i Västerås. Men där blev jag inte kvar så länge, då jag kände en av sjuksköterskorna. Hon och min sambo var ett så stort stöd, att jag kunde åka hem ganska så snart. Jag hade nog en himla tur, säger han.
Man behöver hjälp
Hos Kronofogden sa de att Fredrik skulle söka skuldsanering, men när man är så sjuk som han var, behöver man hjälp att ta sig igenom processen och sådan hjälp finns inte i Sverige. Till slut hade han runt en miljon kronor i skulder och var inom sig i upplösningstillstånd. Han gick till kommunens budget- och skuldrådgivare, som sa att han måste få hjälp via vården.
– De sa ”Se till att bli frisk först och kom tillbaka sen så tar vi tag i det här”. Bara att möta en person som säger så här gjorde att mycket av ångesten försvann. Det här är ju sånt som de redan hos Kronofogden skulle säga till alla som mår dåligt på grund av skulder. I den bästa av världar skulle det finnas ett samarbete med Kronofogden och vården, menar han.
Fredrik var sjukskriven helt eller delvis i ett och ett halvt år, från jobbet på akutmottagningen i Lund. Under tiden genomförde Kronofogden löneindrivning, på hans lön.
– Min chef på den arbetsplatsen var en hjälte. Han kontaktade företagshälsovården. Läkaren jag träffade frågade om jag hade psykisk ohälsa i familjen. Han misstänkte att jag kunde ha en bipolär sjukdom, berättar han.
Fick diagnosen Bipolär sjukdom
Fredrik utreddes av en psykiater på en specialistklinik och fick diagnosen Bipolär sjukdom UNS (utan närmare specifikation).
– Att få diagnosen var helt underbart, för den förklarade allt. Jag hade trott att jag var dum i huvudet, en elak och självisk person. Vad bra, nu hade jag papper på det som jag kunde visa Kronofogden, säger Fredrik.
Upp till tjugo procent av de som har en bipolär sjukdom tar livet av sig. (Bipolär affektiv sjukdom, Internetmedicin) Fredrik blev rädd för att han skulle göra något i affekt, för det hopp som hade tänts släckte Kronofogden snabbt. En dag kom två representanter för Kronofogden, tillsammans med tre poliser hem till Fredrik. De frågade efter köpekontraktet på hans sambos båt.
– Det hembesöket hade inte behövts göras, konstaterade den mer erfarne kronoinspektören, som tog över mitt ärende och hjälpte mig med att komma igång med skuldsaneringen. Jag hade vår lilla dotter på armen när de kom och hon var rädd för poliser under en lång tid efteråt. De hade kunnat ringa min sambo för att reda ut det där, förstod Fredrik senare.
Fredrik berättar om ett närmast trakasserande beteende av Kronofogden, som vid ett tillfälle skickade 15 kuvert med kravbrev till honom samtidigt.
– De sa att det var brev som skickats automatiskt, men det stämmer inte. Jag kollade med receptionen på kronoinspektörens kontor. Där berättade receptionisten att det var en av de två kronoinspektörerna, som opåkallat, skickat breven fast han visste om min situation.
Planerade sitt självmord
Fredrik gick in i en ny episod av att planera sitt självmord.
– Jag gick in i det suicidala lugnet och att veta att jag skulle dö veckan därpå gav mig nästan euforiska känslor. Jag planerade att hänga mig och att jag skulle ha på mig blöja, så att ingen skulle behöva ta rätt på den obehagliga biten. Sen var jag på gott humör och skulle tillbringa veckan med min familj. Men vid ett tillfälle sa min min sambo Emma, som anade vad som höll på att hända; ”Du stannar väl kvar”? ”Ja, jag stannar kvar”, svarade jag och så blev det. Nu hade jag sagt ja, så jag ville inte göra henne besviken, berättar han.
Kuratorn som Fredrik på den tiden gick och pratade med följde med upp till Kronofogdens kontor och berättade att Fredrik levde under en stor risk.
– Kuratorn sa att hon var mycket orolig för min psykiska hälsa och sa till på skarpen att sluta med detta, annars kunde det sluta olyckligt.
Vi pratar om barnen, som ligger Fredrik varmt om hjärtat. Över 170 000 barn i Sverige lever i en familj, där minst en förälder har skulder hos kronofogden, något som kan ge stora konsekvenser för barnen.
– Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen, säger han.
Risken är större för dessa barn att utsättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader.
– Föräldrar till alla dessa barn har sämre förutsättningar än andra att betala för fritidsaktiviteter, barnkalas, julfirande, födelsedagspresenter, vinterkläder och semesteraktiviteter, vilket kan leda till utanförskap och isolering, menar Fredrik.
Riskfaktor även för barnen
Överskuldsatta föräldrar löper högre risk för psykisk och kroppslig ohälsa, självmord och förtidsdöd, än vad som kan anses normalt i befolkningen. Livssituationen för deras barn kan därför beskrivas som mycket utsatt.
– Det finns forskning som visar att föräldrars psykiska ohälsa är en riskfaktor för att även barnet ska drabbas av psykiska problem. Att som barn förlora en förälder är ett stort trauma och något som kan orsaka lidande under lång tid framöver.
Resultaten från en stor svensk studie, i samarbete mellan Karolinska Institutet och John Hopkins-universitetet, visar dessutom att barn till föräldrar som begått självmord löpte nästan dubbelt så hög risk att själva begå självmord.
– Om självmordet inträffade när barnen var små eller i tonåren var risken trefaldigad. Personer vars förälder hade begått självmord löpte också en ökad risk för att själva drabbas av depression eller psykos. Sammanfattningsvis kan man säga att livsvillkoren för överskuldsatta och deras familjer sannolikt hör till de sämre i samhället.
Fredrik menar att fortsatt forskning på området är nödvändigt för att bättre undersöka vilka som drabbas, hur deras livsförhållanden ser ut och vilka åtgärder som bäst kan åtgärda och förebygga, livs- och hälsorisker i samband med skuldsättning
Hur skulle då sådana åtgärder se ut?
– Man måste ha ett samarbete mellan vården, Kronofogden och budget- och skuldrådgivningen. Det bör finnas riktlinjer och rutiner hos dem alla; att hjälpa den utsatta personen att komma till rätta kontakter. I England till exempel har man börjat med att personer som hamnar i en ekonomisk katastrof skickar in ett intyg. Och sen fryser myndigheten krav och indrivning i en månad, för att sedan utvärdera personens hälsotillstånd tillsammans med läkaren. Det ger plats för att i lugn och ro, påbörja rehabilitering och återhämtning. Inte minst, skapa goda förutsättningar för skuldsanering. I den finaste av världar är det modellen även för oss. Man kan också utbilda primärvårdspersonal att hitta de här personerna i första ledet redan och sätta in hjälpinsatser. Även Kronofogden skulle kunna bidra med att rädda liv, med något så enkelt som att låta sin personal gå en ”Våga fråga-utbildning”. För budget- och skuldrådgivare och vårdpersonal finns en mycket bra utbildning – SPiSS – Suicidprevention i svensk sjukvård.
Det finns negativa konsekvenser för liv och hälsa före, under och efter skuldsanering, som det finns framgångsfaktorer i att adressera, enligt Fredrik, som idag mår bra och ser fram emot att i höst bli klar med skuldsaneringsprocessen.
– Så länge vården inte är en aktiv del i de processer där det krävs, kan exempelvis skuldsanering inte vara rehabiliterande. Med ganska små och välriktade samhälleliga insatser, kan ett enormt folkhälsoproblem, vändas till en möjlighet för inkludering i samhället. Med liv och hälsa i behåll.
