Nya ledtrådar till schizofreni

Schizofreni är en sjukdom som kan vara förödande och vållar stort mänskligt lidande. de nya fynd som forskare nu gjort av celltyper i hjärnan kan vara en del av utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Genetikforskare har hittat hundratals gener som är kopplade till schizofreni, där alla bidrar med en liten del till risken för att utveckla sjukdomen. Den här stora mängden identifierade gener har gjort det svårt att utforma experiment plus att forskarna har haft svårt att förstå vilken del av den gemensamma nämnaren är för dessa gener.

I den aktuella studien så har forskare satt ihop en karta över samtliga ger som används av hjärnans olika celltyper tillsammans med listor på de gener som man vet modifierats hos personer med schizofreni.

Med hjälp av detta kunde forskarna identifiera de typer av celler som ligger till grund för sjukdomen, genetiken pekar på att vissa celltyper är mycket mer inblandade än andra. Ett större fynd var att det tycks finnas ett fåtal viktiga celltyper som bidrar till sjukdomen, vilka var och en har sitt ursprung i olika delar av hjärnan.

– Detta markerar en övergång i hur vi kan använda oss av stora genetiska studier för att förstå sjukdomars biologi. Resultaten från vår studie ger forskarvärlden en möjlighet att fokusera sitt arbete där effekten blir som störst, säger Jens Hjerling-Leffler, forskargruppledare på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska institutet och en av huvudförfattarna.

De här fynden anger en färdriktning för utveckling av nya behandlingsmetoder

– Frågan är om dessa celltyper hör samman med olika kliniska yttringar av sjukdomen. Till exempel skulle det kunna vara så att dysfunktion i en celltyp ligger bakom att patienter svarar dåligt på vissa behandlingar. Dysfunktion i en annan celltyp skulle kunna orsaka kognitiva effekter. Det här kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya behandlingsmetoder, eftersom separata läkemedel kan komma att krävas för de olika inblandade celltyperna, säger Patrick Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och Yeargan Distinguished professor vid institutionen för genetik och psykiatri, University of North Carolina.

Att kunna studera sjukdomar på det här sättet är möjligt tack vare exceptionellt snabba framsteg inom två olika forskningsfält, människans genetik och transkriptomik av enskilda celler.

Nu spekulerar forskarna i att metoden under kommande år bör kunna leda till genombrott i den biologiska förståelsen av andra komplexa sjukdomstillstånd, som till exempel autism och depression.

– Att förstå vilka celltyper som påverkas av en sjukdom är av kritisk betydelse för att kunna utveckla mediciner som verkligen hjälper. Om vi inte vet vad som orsakar sjukdomen går det inte att studera hur den ska behandlas, säger Nathan Skene, postdoc i Hjerling-Lefflers forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och Institute of Neurology, UCL, UK och en av huvudförfattarna.