Ny teknik ska ge en professionalisering av äldreomsorgen

 
Ny teknik ska ge en professionalisering av äldreomsorgenTekniken är en del av vardagen för dem som använder den. Foto: Getty Images. Efter den stora smittspridningen av covid-19 inom äldreomsorgen ligger nu ljuset på de svagheter och utmaningar som finns här. Peter Larsson, särskild utredare för socialdepartementet, vill uppgradera äldreomsorgen. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen pekar på att det behövs en professionalisering, med ökad nationell utveckling och ökad kompetens.

Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen från regeringen presenterades under ett webbinarium den 5 maj som SNS arrangerade. Peter Larsson, som är särskild utredare för socialdepartementet, berättade om uppdraget som till första del handlar om att analysera hinder för en bredare användning av välfärdsteknik i äldreomsorgen.

Kameratillsyn och GPS-klocka kanske är det första man tänker på när det gäller teknik inom omsorgen. Men enligt Peter finns det många fler möjligheter som kan erbjudas, till exempel diagnosticering, sensorering, monitorering och verksamhetsutveckling.

– Vi är i början av ett skede där teknik skulle kunna betyda väldigt mycket mer. Utmaningar är de klassiska; vi blir allt äldre, vilket gör att vi också blir mer sjuka, sedan har kommunerna bristande kapacitet att utveckla sin egen verksamhet och det är svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal, säger Peter Larsson.

Han beskriver hur välfärdsteknik ökar självständigheten, förebygger och främjar hälsa, flyttar fram insteget i mer komplicerad vård och ökar samband mellan vårdgivare och anhöriga.

Utredningen kan sammanfattas med att det är en professionalisering av äldreomsorgen.

– Det första hindret är osäkerhet kring de juridiska förutsättningarna att tillhandahålla välfärdsteknik till de som har nedsatt beslutsförmåga, så kallad kognitiv svikt. Det är den svåraste frågan som måste lösas först. Man ska inte exkluderas bara för att man inte kan uttrycka sitt samtycke, därför föreslår vi lagändringar för att kunna bedöma samtycke av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utifrån vad som är bäst för patienten.

Utredningen visar att de mellanstora kommunerna har bäst förutsättningar att införa ny teknik. Det gäller att våga tänka att äldreomsorg är en bransch. Att utveckla, innovera, skapa stolthet. Det behövs ökad kompetens, spridning av erfarenheter och robust bredband.

– Vi vill att det ska skapas ett nationellt centrum för utveckling av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Vi behöver verksamhetsutveckla och höja kunskapsnivån, säger Peter Larsson.

Många verksamheter har valt bort välfärdsteknik. Ett förslag är därför att Vinnova ska ta fram modeller för upphandling, stöd och stimulans som kan öka användningen.

– Vi står just nu i början av en väg som ska anläggas för ökad välfärdsteknik. Lagstödet för tekniken har vi sett till att få, det är grunden. Sedan behöver vi satsa på robust bredband, digital verksamhetsutveckling och utmaningsdriven innovation. Minst 0,5-1 procent av omsättningen i en bransch brukar satsas på innovation. Det skulle här innebära 1-2 miljarder. Det är vi inte i närheten av idag. Men det är det som kommer att driva kvalitet och produktivitet för framtiden.

Peter Larsson tyckte att det var lite grann chockartat under 2019 att se in i äldreomsorgen vilken låg kunskap och kompetens det fanns.

– Inte vilja, för det finns, men resurser saknas. Jag är inte ett dugg förvånad att se vilken bred spridning vi har fått av covid-19 inom äldreboende, särskilda boenden och hemtjänst.

Sammanfattningsvis ger han flera uppmaningar:

– Ta ett samlat grepp på den här sektorn, jobba med digitalisering, beredskap, skydd, demens, allt samtidigt. Det måste göras på en nationell nivå tillsammans med kommuner och regioner. De enskilda kommunerna har inte kapacitet att lösa det här var för sig.

Det finns goda exempel på vad man kan göra, men de når inte utanför kommungränserna, menar han.

– Tekniska lösningar kan vara med och hjälpa till med logistik och ändrade arbetssätt.

SNS bjöd också in till ett panelsamtal. Ejja Häman Aktell, chef för äldreomsorg, i Skellefteå kommun berättade om framgångsfaktorerna där.

– Vi har tagit det här med branschutvecklingen på stort allvar. Vi har frågat invånarna vad som är viktigt för dem. Många har varit inblandade, vi har varit modiga.

Erik Slottner (KD), äldre- och trygghetsborgarråd, Stockholms stad, berättade hur de jobbar.

– Jag insåg tidigt att det finns mycket att göra inom det här området. Det finns en bristande kompetens och en rädsla. Det pågår projekt i en del stadsdelar och på vissa boenden, men det har varit en stor frustration från min sida att det inte har lett till ett brett införande.

Det kan också vara politiskt känsligt, tror Erik Slottner. Många tror att införandet av välfärdsteknik handlar om att spara pengar och spara på personal fast det handlar om att utveckla verksamheten och göra verksamheten bättre för de äldre.

– Vi har också brustit i central samordning, vi har 14 stadsdelsnämnder. Nu har vi avsatt pengar och prioriterat insatser som digital nattillsyn, nyckelfri hemtjänst, digitala inköp och GPS-larm.

Atea förespråkar att öka kunskapen hur man kan nyttja de tekniska lösningarna som finns idag och de som är på väg in.

– Men man ska komma ihåg att de ska användas på rätt sätt för att ge den största brukarnyttan och verksamhetsnyttan. Vi behöver titta på helheten, säger Malin Sölsnaes, chef för äldreomsorg, Atea.

– Det horisontella tänkandet måste in hos kommunerna för att sprida kunskap, säger Peter Larsson.

– Vi bestämde oss snabbt att det andra har testat, det behöver inte vi testa, utan vi inför det direkt. Vi satsade på GPS och trygghetskamera. Vi har varit med på nationella arenor för att utbyta erfarenhet, säger Ejja Häman Aktell.

Det här med professionalisering kommer också upp igen och coronakrisen har verkligen visat att äldreomsorgen är viktig.

– Om professionaliseringen ökar går det också lättare att rekrytera. Höj utbildningsnivån lika som i förskolan, höj ribban. Det här är inte ett enkelt jobb, säger Peter Larsson.

– Det är en av förutsättningarna att få med sig personalen på tåget. Det finns utmaningar, den framgår av den här rapporten som är jättebra, säger Malin Sölsnaes.

Panelen tror att coronapandemin har gjort att digitaliseringen har blivit en självklarhet. Framtiden är nu.

Tekniken skapar säkerhet, trygghet och det sker digitala möten.

– Att kunna stå emot kommande pandemier handlar om vilken grundkvalitet man har när det gäller kompetens och teknik. Digitalisering och välfärdsteknik är en del av detta. Vi har världens chans nu att göra det här kvalitetslyftet, säger Peter.

– Jag håller med, vi ser att man tackar nej till insatser nu med tanke på covid-19. Då tar man hellre trygghetslarm och trygghetskamera, säger Ejja.

Malin menar att digitalisering är en av nycklarna att kunna ta hand om våra äldre i framtiden. Panelen trycker också på att det är behovet som ska stå i centrum och kvaliteten är avgörande, även om kostnadsfrågan också är viktig.

– Men man ska inte känna sig tvingad att tacka ja till allt. Jag kan förstå att det finns en tveksamhet att få in en kamera i sovrummet. Vissa kan tycka det är värt att ha kamera för att slippa bli väckt på natten, men det finns ju också sensorer som man kan ha som blir mindre integritetskränkande, avslutar Erik Slottner.