Hur ser det ut i kommunerna när det gäller arbetet mot våld i nära relationer? Socialstyrelsen bjuder in till flera konferenser i början av året för att underlätta implementeringen av de nya föreskrifterna. Här får du lära av hur andra har gjort för att gå från teori till praktik.
Arbetet med en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor pågår mellan åren 2017-2026. Från politiskt håll finns det alltså ett starkt stöd att arbeta långsiktigt och prioritera dessa frågor.
I Socialstyrelsens nya föreskrifter om våld i nära relationer från 2022 finns några viktiga nyheter som nu håller på att implementeras i kommunerna. Under 2023 presenterade Socialstyrelsen även en handbok i ämnet.
– Nu bjuder vi in till fyra konferenser för att djupdyka i förändringarna i de nya föreskrifterna och hur Socialstyrelsens olika stöd kan hjälpa till i det praktiska arbetet. Konferenserna äger rum i Stockholm den 22 januari, Umeå 30 januari, digitalt 1 februari och i Göteborg 8 februari, berättar Beatrice Hopstadius, enhetschef på Socialstyrelsen.
Valbara spår är bland annat Riskbedömning bland barn som lever i en hederskontext, Systematisk uppföljning våld och Våldsutövare – hur kan vi komma igång med insatser?
Den 14 december hölls en webbsänd kick-off för att informera om konferenserna. Vi fick höra goda exempel på arbete mot våld i nära relationer från olika delar av Sverige. Dessutom panelsamtal med representanter från socialtjänst, forskning, hälso- och sjukvården och civilsamhället.
Socialnämnden ansvarar för våldsutövarna
Det var nu tio år sedan Socialstyrelsens första föreskrifter om våld i nära relationer kom. Det som är nytt är bland annat socialnämndens ansvar för våldsutövare i SoL och förstärkta krav av socialtjänstens riskbedömningar för våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
Den 1 juli 2025 väntas den nya socialtjänstlagen träda i kraft och där trycks det tydligt på det förebyggande arbetet och tidiga insatser när det gäller våld i nära relationer.
Kunskapen om våld i nära relationer har ökat, men det finns mycket kvar att arbeta med, enligt panelen.
– Det krävs kunskap om mäns och killars våld mot kvinnor och flickor för att jobba med de här frågorna. Vi har fått ett fokus på barnen, men vi behöver också fokusera på våldet i ungas parrelationer. Det skulle behöva bli ett prioriterat område, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare för stiftelsen 1000 Möjligheter.
Mer kunskap behövs för att upptäcka våld
Hon tycker också att det är helt avgörande att man inom hälso- och sjukvården får mer kunskap för att kunna upptäcka våld, ställa rätt frågor och hjälpa vidare. Under den webbsända kick-offen så visades några filmer från olika städer.
– ”Man har rätt att få frågan”, som en person sa i en av filmerna var så bra, för precis så är det. Det är en rättighet. Det är inom sjukvården, tandvården och mödravården som vi har chans att fånga upp våldsutsatta. Dit söker sig alla med jämna mellanrum.
Det är mycket som har blivit bättre de senaste åren. Vi har blivit bättre på att fråga om våld, att utbilda och att samarbeta. Men det finns också utmaningar i att implementera föreskrifterna och att det ska finnas resurser till det som behöver göras.
– Bostadsmarknaden är en sak, i Uppsala som är en stor och växande stad är det svårt att hitta trygga, långsiktiga boendelösningar. En annan utmaning är att kunna erbjuda stöd och behandling till våldsutsatta som har ett större behov av det, säger Tomas Odin, direktör på socialförvaltningen i Uppsala.
Uppsala har ett resurscentrum för våldsutsatta
Här startade man tidigt ett resurscentrum för våldsutsatta år 2012 där det arbetar en speciell enhet på 10-12 personer som är specialister på de här frågorna.
– Sveriges kommuner har så otroligt olika förutsättningar. Bara inom individ- och familjeomsorgen i Uppsala arbetar uppemot 400 socialsekreterare. I en mindre kommun kan det vara 5 stycken som ska hantera allt från missbruk, våld och ungdomskriminalitet.
Mindre kommuner behöver samverka med varandra och det är man ofta duktiga på. Det krävs också en tydlig styrning och ledning som visar att det här är ett prioriterat område och att man kan avsätta resurser för det.
– I många kommuner budgeteras det inte för att klara av att ge insatser till de våldsutsatta som behöver hjälp. Nålsögat blir mindre och mindre för att få ett beslut om skyddat boende. Man tolkar föreskrifternas tal om skydd som att det måste finnas ett extremt stort skyddsbehov. Men det här handlar om kvinnor och barns rätt till ett liv fritt från våld, säger Zandra Kanakaris.
Nya lagen för skyddat boende
Den 1 april 2024 kommer också de nya lagändringarna för skyddat boende som bland annat innebär stärkt skydd och tillståndsplikt. Cirka 700 000 är drabbade av våld i nära relationer. Det ligger på en konstant nivå varje år.
Anmälningarna ökar, kunskapen ökar. Så hur kan vi få ner den siffran?
– Vi måste börja med ett aktivt förebyggande arbete redan i förskolan och skolan. ”Anders” börjar inte slå när han är 45 år. Det handlar om makt och kontroll, hur vi behandlar varann. Där är föräldrarna en nyckelgrupp att jobba närmare med tillsammans med de unga som målgrupp, säger Zandra.
1000 Möjligheter driver bland annat stödlinjen Ungarelationer.se, som tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, Polisen och Länsstyrelserna varje år arrangerar kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för att uppmärksamma våld i ungas relationer.
– Vi måste också jobba med våldsutövaren och vi behöver generellt bli bättre på att följa upp, säger Sabina Orstam, avdelningschef, Socialstyrelsen.
Det behöver vara lätt att lämna
Veronica Ekström, docent på Marie Cederschöld högskola, var också med i panelen:
– Det behöver vara lätt att lämna en våldsam relation, både genom låga trösklar och tillgång till bostäder. Sedan behöver vi komma bort från skamkänslan. Välfärdspolitiken spelar också in; vi ser en ökning av våld i nära relationer vid missbruk och fattigdom. Sedan tycker jag att det talas för lite om den kriminella aspekten av våldet. Att det är något som ska polisanmälas och lagföras.
Det är en stor och viktig omställning att fokusera på förövaren.
– Alla inom hälso- och sjukvården är vana att ställa den klassiska frågan ”Har du någon gång haft tankar på att göra dig själv illa?”, men när ska vi ställa frågan ”Har du någon gång haft tankar på att göra någon annan illa?”, säger Ylva Elvin-Novak, enhetschef på Akademiskt Primärvådscentrum.
Vi behöver bli bättre på psykiskt våld
Hon tycker också att vi behöver bli bättre på att definiera och känna igen det psykiska våldet.
– Hur många sms på en dag kan man skicka innan det ska kallas våld? Är det 65 stycken? Det saknas samtal om det kontrollerande beteende som från början ser ut som kärlek. Hur ska man kunna svara ja på frågan om man är utsatt för våld om man inte vet vad våld är?
Att samtala om de här frågorna och dela goda erfarenheter med andra är viktigt. Sabina Orstam har ett medskick inför den kommande konferensen.
– Fundera över hur ni jobbar med våld i nära relationer i er verksamhet och hur ni kan gå från teori till praktik, vilka stöd behövs och vilka stöd finns men behöver implementeras.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';