Tänk dig att du står inför en hotfull situation och trycker på ditt personlarm men ingenting händer. Det är precis vad som kan hända nu när 90 000 larm ska över från 2G-nätet till 4G.
Tänk dig att du står inför en hotfull situation och trycker på ditt personlarm men ingenting händer. Det är precis vad som kan hända nu när 90 000 larm ska över från 2G-nätet till 4G. I år har nedsläckningen börjat och väntas vara genomförd över hela Sverige 2025.
Tre liknande fall har skett sedan 2014 där en personal har blivit bragd om livet och statistik från flera håll visar att våldet har ökat på vård- och omsorgsboenden under de senaste åren.
– Klientbilden ser annorlunda ut idag på HVB och LSS-boenden. Det är yngre klienter med en helt annan problematik; tyngre droger och kriminalitet. Larmcentralerna tar också emot fler larm. De kan få dubbelt så många skarpa larm per dag, jämfört med bara för ett år sedan, säger säger Calle Baumgarten sälj- och kundansvarig på Securdia AB.
Han märker också att hotbilden för socialsekreterarna har ökat.
– Vi är inne i en lågkonjunktur med ökad inflation som gör att många får det sämre ekonomiskt och riskerar att hamna i utanförskap. Hjälpsökande kan bli mer aggressiva på grund av det ansträngda läget.
Risk för hot och våld på arbetsplatser kan förekomma inom de flesta yrken inom vård och omsorg. Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att utreda och genomföra åtgärder för att förebygga de risker som finns.
Om du till exempel jobbar ensam eller riskerar att utsättas för hot och våld ska du ha ett elektroniskt larm. Det är då viktigt att arbetsgivaren har rutiner för att larmet testas och att arbetstagarna tränar på vad de ska göra om larmet går.
Upptäckte att larmet inte fungerade
Vid en testning av larmet i en kommun i år upptäckte man att det inte längre fungerade.
– Det finns ungefär 100 000 personlarm ute i dag runt om i Sverige. 90 000 av dessa är fortfarande kopplade till 2G- och 3G-nätet och kommer att sluta fungera någon gång under 2023-2025. Du får ingen förvarning från din teleoperatör eller larmleverantör när detta sker, säger Calle Baumgarten.
Under 2022 gick Post- och Telestyrelsen ut med att de kommer att fasa ut alla 2G- och 3G-nät för att ge frekvensutrymme för de modernare teknikerna 4G och 5G. Det är många uppkopplade produkter som idag är kopplade till 2G och 3G, som personlarm, trygghetslarm för hemtjänsten, spårsändare och övervakningskameror. Men också robotgräsklippare, värmepumpar och varmvattenberedare.
En kollega till Calle Baumgarten fastnade till och med i en hiss där hisslarmet hade slutat fungera. Han fick ringa efter hjälp med mobilen istället, som det var tur att han hade med sig.
– Att ett personlarm fungerar eller inte kan vara skillnad på liv och död. Jag tror att det är många som går ovetande om att deras larm har slutat fungera. Man tänker ju att säkerhetsutrustningen ska fungera. När det väl händer något så måste larmet kunna gå fram.
Görs inte kommun för kommun
De olika teleoperatörerna uppdaterar sina nät oberoende av varandra, så arbetet görs inte kommun för kommun. Telia har till exempel släppt en lista att de startar utbyggnaden av 5G och moderniserar 4G under maj månad i Karlskrona, Bergsjö, Kungsbacka, Sveg, Strömsund, Växjö, Gällivare, Hörby, Landskrona, Limhamn, Nacka, Stockholm, Älvsjö, Johanneshov, Hägersten, Sundbyberg, Södertälje, Eskilstuna, Göteborg och en mängd andra orter.
Många inleder med att byta ut 3G först, som väntas vara helt nedsläckt i slutet av 2024.
Securdia bytte larmen i den aktuella kommunen och har även hunnit kontaktat alla sina befintliga kunder som fortfarande hade larm kopplade till 2G och 3G.
– Men det finns återförsäljare som har lagt ned sin verksamhet eller inte har möjlighet att kontakta alla. Operatörerna uppmanar verksamheterna själva att kontrollera sin utrustning. Teknikskiftet är här nu och utfasningen har redan börjat. Du vill inte upptäcka det i skarpt läge att larmet inte fungerar.
Ett personlarm är som en dosa med en larmknapp som är kopplad till en larmcentral. Operatören lyssnar utan att prata för att bedöma situationen utan att förvärra den.
– Är det en våldsam situation så polis behöver skickas ut till platsen så gör man det tillsammans med GPS-position och övrig information om den person som har larmat. Personlarmen kan också användas internt mellan kollegor som till exempel kan få en förvarning om en viss händelse. Det kan ofta vara så att till exempel en person som har blivit upprörd i ett mötesrum kommer ut och hamnar i bråk med personen i receptionen på vägen ut. Sådant skulle kunna undvikas om receptionisten är beredd på den risken.
Utbildning i lågaffektivt bemötande
Securdia håller också utbildningar i våld och lågaffektivt bemötande för att minimera antalet tillbud.
– Först och främst har vi utbildning för att visa hur larmet fungerar och låter medarbetarna få öva på att använda alla funktioner och skapa rutiner på hur de ska göra i skarpt läge. Sedan har efterfrågan ökat på övriga utbildningar.
Calle berättar att du till exempel alltid ska ha en flyktväg klar för dig när du går in i en lägenhet.
– Många tänker att det aldrig händer en själv, men du vet aldrig om något uppstår. Överlag så positionerar man sig strategiskt väldigt dåligt i ett rum. Se till att du har vägen fri så att du inte blir fast i ett hörn och behöver ta dig förbi personen för att komma ut. Se till att alltid stå närmast utgången eller badrummet där du kan låsa in dig och larma.
Om någon blir hotfull och utåtagerande mot dig så är det bra att ta hjälp av en kollega.
– Låt kollegan ta över och försöka lugna personen medan du backar undan. Ofta är det personligt, att klienten har irriterat sig på dig och skulle då bli ännu mer irriterad om du fortsätter. Där är det viktigt att ni inte gör så att personen känner sig trängd och omringad.
Ett annat exempel på lågaffektivt bemötande är till exempel när man knackar på hos en boende, väntar på svar innan man öppnar dörren på glänt och säger hej, frågar hur det är och om det passar att man kommer in. Motsatsen är att bara kliva in i rummet. Enligt Calle har de boenden som inte har kunskap om lågaffektivt bemötande fler hotfulla situationer.
Personalen behöver också träna på dessa situationer så att det blir ett naturligt beteende i vardagen.
