MST ger unga en andra chans

Många unga som riskerar att fortsätta begå brott skulle kunna få hjälp att vända situationen genom MST, Multisystemisk terapi. Metoden genomförs i hemmet och har god evidens att minska risken för kriminalitet och annat antisocialt beteende, något som ger stora ekonomiska vinster för hela samhället.

MST, Multisystemisk terapi, är en metod som Socialstyrelsen rekommenderar i sitt kunskapsstöd när det gäller öppenvård för barn mellan 12-18 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

Enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren på Solega, som har det övergripande ansvaret för MST i Sverige, så är metoden effektiv.

– Det finns mycket forskning som visar vilka positiva effekter som MST har. Våra egna uppföljningar har också fått jättefina resultat med färre återfall, mindre substansbruk och förbättrade familjerelationer. Finansierat av anslag från Brå har MST tittat på hur det positiva resultatet håller sig över tid, 6-18 månader efter genomförd MST-behandling.

Passar unga med allvarliga beteendeproblem

MST passar för unga som har allvarliga beteendeproblem där deras familj inte klarar det på egen hand. Det kan handla om kriminalitet, substansbruk, skolproblematik och aggressivitet.

– Vi kopplas in via socialtjänsten när ungdomen har begått ett brott av något slag och det finns en överhängande risk att denne dras in i ett aktivt kriminellt beteende. Det är alltså en sista chans för en effektiv insats för att undvika placering.

Det här är en intensiv behandling som genomförs i hemmet och där ungdomen befinner sig, vilket gör att denne kan fortsätta bo hemma och gå i skolan.

– Den här målgruppen får vi inte tappa bort. När vi har en effektiv metod som fungerar så tycker jag att vi borde använda den mer. Vi måste se på dessa ungdomar som både offer och förövare samtidigt. Det är inte så stor skillnad på sexuell grooming och kriminell grooming. Dessa ungdomar är lättpåverkade och behöver ett tydligt vuxenstöd. Ändå blir de ofta slentrianmässigt placerade på HVB eller SiS ihop med andra unga med kriminellt beteende där smittoeffekten är extremt stor.

Skulle kunna korta placeringstiden

Enligt Emma skulle MST även kunna användas som en effektiv insats för att förkorta HVB/SiS-placeringar avsevärt genom att snabbare ta hem ungdomar trots att beteendeproblemen finns kvar. Hon berättar att man i studier i Nederländerna har sett väldigt goda effekter av att man startar MST samtidigt som placeringen på 5-8 veckor för SiS respektive HVB.

– Vi måste lyssna mer på forskningen och göra mer av det som funkar, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Hon kan förstå hur man vill sätta in de tuffaste konsekvenserna direkt, men den här målgruppen har inte ett fullt utvecklat konsekvenstänk, även om de har begått ett brott.

Det är i tonåren föräldrarna borde vara mer närvarande, men i stället är det tvärt om

– Så även om vi alla kan hålla med i tanken att det vore logiskt missar vi målet och det har ingen eller till och med motsatt effekt ibland. Det är i tonåren föräldrarna borde vara mer närvarande, men i stället är det tvärt om. Det ser man bara på de första fotbollsträningarna när dubbla uppsättningar föräldrar står och hejar på sina femåringar. Ju äldre barnen blir desto färre föräldrar rör sig ute där barnen är. Vi släpper kontrollen när vi borde vara som mest engagerade och visa att vi finns.

MST har funnits i Sverige i 20 år och har sitt ursprung i USA. Familjen tilldelas en egen MST-terapeut som genomför en skräddarsydd behandlingsinsats under 3-5 månader för att få bukt med problemen.

– Man tittar på vad man skulle behöva fokusera på och sätta ett mål kring. När vi ses i hemmet så blir det lättare att se vad utgångspunkten är, det kan till exempel vara fem barn till som behöver sina behov tillgodosedda. Man kan direkt skapa en bild över hur det skulle bli i olika scenarier, om till exempel den aggressiva 17-åringen kommer in genom dörren när det är småbarn i rummet intill, säger Emma.

Hon berättar om en familj som hade tolv barn. Då är det lätt att förstå hur föräldrarna inte räcker till. I en annan familj jobbade båda föräldrarna väldigt mycket och var högt uppsatta inom varsin företagsledning, så de hade inte ens förmågan att finnas där för sitt enda barn.

Föräldrarna har varit nära att ge upp

Terapeuterna träffar familjen 2-3 gånger i veckan på tider som passar familjen och sätter tillsammans övergripande mål, samt delmål för varje vecka. Man fokuserar på familjemedlemmarnas styrkor. Interventioner uppmuntrar ansvarsfullt beteende och fokuserar på här och nu.

– Ofta har familjen haft långvariga konflikter där föräldrarna är nära att ge upp och kanske till och med är rädda för sitt barn. Vi hjälper till att ta tillbaka kontrollen och ge dem verktyg att testa.

Hos ungdomar med kriminalitet och drogmissbruk så kan man enligt forskning se att familjen har låg föräldrastyrning, låg värme och hög konfliktfaktor. Den unge har lågt engagemang och svag prestation i skolan. Dessutom har man kompisar med dåligt inflytande.

Genom modellen och dess nio principer så kan man fokusera på allt detta; förbättra föräldraförmågan, familjerelationer, minska ungdomens umgänge med negativa vänner, öka umgänge med pro-sociala vänner, förbättra närvaro och prestation i skolan, engagera ungdomen i positiva fritidsaktiviteter och utveckla ett stödjande nätverk.

Hade svårt att komma på något positivt

– Vi utgår från att alla föräldrar gör så gott de kan. Vi tittar både på detaljer och helheten och kan observera vad som händer i samspelet. Jag var till exempel på ett besök där föräldern hade i uppdrag att skriva ned två positiva saker som ungdomen gjorde varje dag. Hon hade svårt att komma på någonting alls. När jag tittade in hos ungdomen på dennes rum och presenterade mig kom han fram och tog i hand och sa sitt namn. Det tyckte jag visade på bra social förmåga och att han vet hur man för sig, en mycket positiv sak som hon verkligen kunde skriva ned.

Emma berättar hur många säger att ungdomen uppför sig bra bara för att det är utomstående i hemmet. Men det var också en ungdom som vände på saken och sa att föräldern vanligen brukar skrika på honom och då är det inte så lätt att inte skrika tillbaka.

– Den familjen tyckte att allt ”gick åt helvete” varje morgon, så vi var där och observerade mellan klockan 6-8. Då kunde jag faktiskt göra mamman uppmärksam på att hon kallade sitt barn för något otrevligt som hade kunnat framkalla ett bråk.

Även familjehem kan få stöd med MST. Det passar alla familjer där det finns vuxna som kan och vill axla ett föräldraansvar. Arbetet sker tillsammans med ungdomen, men om inte ungdomen vill delta så kan man börja med föräldrar och syskon för att under tiden föröka motivera ungdomen att vara med.

Terapeuterna är ansvariga för målen

Det är terapeuterna som ansvarar för behandlingens mål och att nödvändiga personer deltar. Ibland kan det också vara kompisar och skolan. Varje vecka utvärderas arbetet både inom familjen och i MST-teamet. Även en MST-expert går igenom varje veckorapport för att säkerställa att man är på rätt spår.

Emma tycker att man blandar ihop begreppen när man talar om risk för kriminalitet hos unga, gängkriminella och avhoppare. Hon menar att skillnaden är stor på vuxna kriminella och unga som utnyttjas för kriminella syften. Dessutom börjar de här problemen gå allt längre ned i åldrarna.

– Vi behöver jobba mer aktivt med föräldrar och med polis för att identifiera varningssignalerna och stoppa gängrekryteringen. Den här metoden är ett kostnadseffektivt sätt att motverka ungdomsbrott, avslutar hon.