Reportage

Mia Börjesson delar med sig av verktyg för motivation

Mia Börjesson talade om hälsofrämjande samtal på Socialrättsdagen. Foto: Getty Images och Privat

Hur ska vi få våra klienter motiverade till en förändring? Det är något som Mia Börjesson gärna talar om. Hon är socionom, författare och handledare. Under Socialrättsdagen talade hon om motivation.

Hur ska vi få våra klienter motiverade till en förändring? Det är något som Mia Börjesson gärna talar om. Hon är socionom, författare och handledare. Under Socialrättsdagen föreläste hon om hur du genom att väcka känslor som glädje, hopp och optimism kan öka motivationen och lusten till en nystart.

Motivation kommer från det latinska ordet Movere, som betyder Sätta i rörelse. De klienter vi träffar har ofta hamnat lite fel i livet och behöver en ny riktning. Men hur kan vi motivera någon till förändring?

– Livet går upp och ned. Det är som en resa, varje dag ska vi framåt. När jag skulle hit och tala idag så var det ju inte så att jag tänkte ”Hm, jag får se vilket tåg jag tar”, utan jag hade planerat min resa och köpt en tågbiljett. Vi gör en plan för att kunna ta oss dit vi vill, säger Mia Börjesson.

Hon är socionom, författare och handledare. Under Socialrättsdagen den 4 maj föreläste hon under programpunkten ”Hälsofrämjande samtal med fokus på friskfaktorer.”

Tåg-exemplet håller hon sig kvar vid och beskriver SJ-kampanjen Reslust, som skulle få folk att resa mer med tåg.

– Reslust är ett bra ord. Hur får vi med oss barn och unga? Hur skapar vi reslust? Efter pandemin har många fått reslusten tillbaka, men man kan också få resfeber. När jag skulle åka till Afrika började jag plötsligt tänka ”Men, vad ska jag egentligen dit och göra?”. När man ska göra något helt nytt är det naturligt att bli lite orolig. Man vet inte riktigt vad som ska hända och man kanske lyssnar på andras berättelser och förmaningar. Då kan man få resångest, vilket kan göra att man hellre ställer in.

Vad är det som gör att vissa tackar ja

Mia Börjesson har funderat mycket på vad det är som skapar reslust, vad som gör att vissa tackar ja och andra ger upp. Vad är det som skiljer sig mellan de som har förmågan att starta om på nytt och de som inte har den förmågan?

– Motivationsforskare har kommit fram till att det finns två grundpelare för motivation. Den första är Vilja. Men du måste ha en bild av vad som är möjligt, vad du som klient kan få. Inom socialtjänsten kan vi bli bättre på att presentera vad vi kan erbjuda. Vi fokuserar mycket på det man kan förlora på att inte göra vissa saker, de negativa konsekvenserna.

Andra grundpelaren är Tillit. Tillit till sig själv och till andra.

– Hur ser din klients självbild ut, självförtroende och självkänsla? Hur skapar du tillit? Tror du på det du gör? Din inställning skiner igenom. Tankar läcker och känslor smittar.

Glädje, hopp och optimism

Glädje, hopp och optimism är de tre grundkänslorna för motivation.

– För att väcka glädje behöver du vara vänlig och tillmötesgående. Vi som möter unga behöver ha ett stort kapital av tillit, trygghet och reslust som vi kan låna ut.

För att känna hopp behövs ett mål och en önskan, sedan behöver man kunna jobba för att ta sig dit och man behöver också tro att det är möjligt. När det gäller optimism så är 25 procent medfött och 75 procent är förvärvat, vilket innebär att det finns stora förutsättningar att själv kunna påverka sin optimism.

Det finns konkreta verktyg för få hjälp att öka sin motivation. Mia Börjesson talar också om att det behövs ett handbagage, som hjälper till att ta sig dit man vill.

– Det är som ett psykologiskt immunförsvar. Där ingår självbild, hopp, drömmar, mod, vänner och ett par kul saker som du gör utanför jobb eller skola. Det finns friskfaktorer som blir som en grund för reslust. Ofta pratar vi bara om det som inte fungerar, men hjärnan tror att det vi pratar mest om är viktigast, därför ska vi prata mest om det som fungerar. Det farligaste som finns är att inte ha någon plats och inget hopp. Vad ska det bli av mig? Våra klienter behöver känna trygghet och inte bli dömda.

Kristoffer är som en Ferrari

Hon berättar om en av sina klienter; Kristoffer. Han släntrade in på mottagningen med en skön attityd och en stor portion humor.

– Det var hans mamma som ville att han skulle komma till mig på rådgivning och jag blev imponerad att han dök upp, ”Ja, man får ställa upp på mamma vettu”, sa han. Sedan började han förklara att han var som en Ferrari. ”Min mamma är en Opel Corsa. Hon fattar inte hur en Ferrari funkar. Det är därför hon är orolig och tror att jag ska bli utbränd. Men jag är en Ferrari, jag orkar”. ”Men vad gör du här då, du som är en Ferrari”, sa jag. ”Alla måste tanka. Det är det vi måste prata om. Vad är mitt bränsle, min luft i däcken?” Vi behöver bara hjälpa de här ungdomarna att ta sig fram, avslutar Mia Börjesson.