I en ny studie har forskare undersökt hur mammor som har barn med män som har problematisk alkoholkonsumtion, uppfattar sin egen och sina barns situation.
I Sverige har ungefär 13 procent av papporna och tre procent av mammorna en problematisk alkoholkonsumtion. I en ny studie har forskare undersökt hur mammor som har barn med män som har problematisk alkoholkonsumtion, uppfattar sin egen och sina barns situation. Syftet har varit att få kunskap om hur deras vardag påverkas för att kunna utveckla och förbättra stödet till familjerna.
– På grund av pappornas problematiska alkoholkonsumtion blir mammorna inte bara ansvariga för pappa-barn relationen, utan också för barnens praktiska omsorg och skydd. Detta ansvar ser i många fall likadant ut efter en separation. Det förvånade oss, säger Veronica Ekström, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Studien visar att mammor utsätts för stor negativ påfrestning på grund av den andra förälderns problematiska alkoholkonsumtion, och att de behöver externt stöd för att bättre kunna hantera sin och sina barns situation. Ett stöd som de flesta av mammorna i studien uppger att de saknar, då socialarbetare inte alltid uppmärksammar mammornas behov.
– Mammorna i vår studie uttrycker att de känner sig väldigt ensamma och att de även själva mår dåligt. De är konstant oroliga för sina barn och hur barnen har det. Att i högre grad uppmärksamma dessa mammor inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan göra stor skillnad, säger Veronica Ekström.
Stödet de kan få förefaller vara kopplat till det gemensamma föräldraskapet och är därför helt beroende av pappornas medverkan. Dessutom bidrar mammornas förmåga att täcka upp för pappornas brister, att de blir utan stöd från samhället.
Studien är gjord av Veronica Ekström, fil. dr i socialt arbete och Magnus Johansson, doktorand, Karolinska Institutet. Ta del av studien i artikelnMothering in the context of fathers’ problematic alcohol use,som är publicerad i European Journal of Social Work.
