Målet är ett liv fritt från hot och våld

Patia öppnade upp sitt första skyddade boende 2016, Kvinnohuset Ljung. Verksamheten blev fullbelagd inom kort och två år senare beslöt man sig för att öppna upp Kvinnohuset Fredrika, för att möta det utökade behovet av skyddat boende.

Det som skiljer verksamheterna åt är bemanning och skyddsnivå. På Kvinnohuset Ljung och Fredrika är det skyddsnivå 3 med bemanning dygnet runt och på Kvinnohuset Selma är det skyddsnivå 2 och 1 med bemanning fram till åtta på kvällarna.

Verksamhetschefen Ajsa Kuloglija, som är socionom och tidigare verksamhetschef inom Attendo, möter mig i korridoren i den totalrenoverade våningen med 12 boendelägenheter, gemensam tvättstuga och långbord för samlingsstunder. I en hylla ligger leksaker för barnen och på golvet har någon i all hast lämnat en sparkcykel.

Till Kvinnohuset Selma kommer våldsutsatta kvinnor och barn från hela Sverige och för tillfället bor det tio kvinnor med medföljande barn här.

– Behovet är stort och det ökar i takt med att samhället har blivit bättre på att uppmärksamma våldet samtidigt som skammen kring våld i nära relation luckras upp, sakta men säkert, säger Ajsa.

De har bara huserat i den nyrenoverade fastigheten i ett par månader. Skenet är dämpat i korridoren och inredningen är stilren. I taket hänger en rad färgglada ballonger som vittnar om barnkalas och man kan för en stund föreställa sig barnens skratt och slammer med stolar mot golvet.

Kvinnorna och deras barn, som slussas hit av Socialtjänsten, ofta akut, ska få möjligheten att ha ett så normalt liv som det bara går. Kvinnorna kommer ofta med bara kläderna de har på sig och de mår väldigt dåligt.

Många befinner sig i kris när de kommer

– Kvinnorna är omtumlade och sköra när det kommer till boendet i undran om vad som kommer att hända härnäst. De är mycket känslor och tankar. Många av kvinnorna befinner sig i en kris när de kommer till boendet. När kvinnorna väl landat på det skyddade boendet uttrycker de tacksamhet för den hjälp de får på plats.

Innan kvinnor och barn placeras på ett skyddat boende görs en lämplighetsbedömning tillsammans med placerande socialsekreterare. Då ser man om det skyddade boendet är rätt för kvinnan utifrån aktuell hotbild, geografiskt område och kvinnans behov av hjälp.

– Under placeringens tid kartlägger vi våldets omfattning och vilken typ av våld kvinnan varit med om; det kan vara allt från fysisk, psykisk, sexuell, latent, materiellt eller ekonomiskt våld. Våldet kan ha många olika skepnader. Verksamheterna kartlägger våldet genom bedömningsmetoderna FREDA och Patriark. FREDA används vid våld i nära relationer och Patriark används vid hot och våld i hedersrelaterad kontext. Vid dessa utredningar kartläggs även kvinnans risker och styrkor. Alla kvinnor som kommer till oss är i olika faser i livet och måste bemötas därefter.

– Då många av våra placeringar är akutplaceringar har vi oftast väldigt lite bakgrundsinformation. Vi försöker kartlägga måendet hos kvinnan, ibland kommer kvinnor med funktionsvariationer eller ett riskbruk som boendet tidigare inte har fått kännedom om. Vi tar inte emot kvinnor med ett aktivt missbruk då vi har barn placerade i verksamheten. Får vi in kvinnor med omfattande stödbehov eller att det uppdragas ett pågående missbruk, har vi ett nära samarbete med ansvarig socialtjänst för att hitta rätt ställe för den utsatta kvinnan. Det är kvinnans delaktighet och vårdplan som styr hennes processer tillsammans med kontaktperson och ansvarig socialsekreterare, berättar Ajsa.

Viktigt med kompetent personal

På Kvinnohuset Selma arbetar cirka tio skyddsassistenter som är utbildade socionomer, beteendevetare och behandlingspedagoger. De tar även in praktikanter från olika socionomutbildningar. En kompetent personal är en viktig och stark grund för verksamheten.

– Kvinnorna som placeras hos oss får alltid två kontaktpersoner. En som sköter den praktiska delen med myndighetskontakter, bostadssökningar och rättsprocesser och en kontaktperson som enbart har krisbearbetande samtal med kvinnan. Alla kvinnor som kommer till oss ska ha egen försörjning, har de inte det när de kommer till det skyddade boendet så hjälper kontaktpersonen kvinnan att komma i kontakt med enheten för ekonomiskt bistånd. Alla kvinnor och barn som placeras på våra skyddade boenden får alltid en matkasse och ett startkit med hygienartiklar. Kommer det kvinnor och barn utan kläder så ser boendet till att de även får detta, berättar Ajsa.

En kvinna stannar på det skyddade boendet i genomsnitt tre till fyra månader. Placeringstiden varierar kraftigt och det finns enstaka fall där kvinnor stannat upp till ett år innan de kommer ut till eget boende.

– Målet är att hjälpa kvinnan och medföljande barn till ett eget självständigt liv fritt från hot och våld. Kontaktpersonen är behjälplig i samtliga processer och har goda kontakter med olika privata hyresvärdar för att hjälpa dem vidare till eget boende.

Alla barn som placeras på det skyddade boendet skrivs in i närliggande skola och de äldre barn som placeras får hjälp med att studera på distans om de inte vill gå i närliggande skola.

Barnen ska ha en fungerande vardag

– Det är av vikt att alla barn som placeras har en fungerande vardag och får den stimuli de behöver utifrån sin adekvata ålder. Alla barn som placeras på våra skyddade boenden får även en kontaktperson så att de också kan få sätta ord på sina tankar och upplevelser om vad de har varit med om. Verksamheten erbjuder även TRAPPAN-samtal till de barn som bevittnat och upplevt våld. Samtliga tre verksamheter har en barnverksamhet där det genomförs regelbundna aktiviteter för barnen.

Varje kväll erbjuds det gemensam kvällsfika, under helgerna är det fredagsmys och andra aktiviteter som genomförs. Verksamheterna har husmöte varje månad där kvinnorna är delaktiga och kommer med förslag på vilken typ av aktiviteter de vill ha.

Vid önskemål om resmål till andra städer eller om kvinnorna behöver åka någonstans görs alltid en bedömning om det är lämpligt samt en skyddsplanering.

– Boendena måste alltid i förhand identifiera risker med resmålet för att kunna ge ett godkännande.

Samtliga boenden har trivselregler som man går igenom med alla kvinnor och barn som kommer till boendet.

– I dessa regler står det om hur man värnar om varandras säkerhet, hur man håller adressen hemlig och hur man bemöter andra som är i samma situation.

Motivation till självständighet

Det viktigaste för de som arbetar på Kvinnohuset Selma och de andra boendena, är att kvinnorna lämnar boendet starka och motiverade till ett självständigt liv.

– Det är inte väggarna och verksamheten i sig kvinnorna kommer att komma ihåg utan det är den hjälp, omtanke, bemötande och värme de fått från kontaktpersonerna.

I framtiden skulle Ajsa vilja öppna upp ett skyddat boende för kvinnor i missbruk, då de befinner sig i dubbel utsatthet. Hon vill också hitta fler samarbetspartners som gör det enklare för kvinnorna att komma ut till egen bostad, vilket är den största utmaningen idag.

På vägen ut möter jag en pojke som nyfiket tittar på mig och frågar vad jag gör där. Jag säger att jag är och hälsar på dem som jobbar här. Han verkar nöjd mitt svar och går vidare, förhoppningsvis mot en tryggare och bättre framtid, fri från hot och våld.