LSS: Så skulle det vara i den bästa av världar

Mats Jansson är sakkunnig utredare på Autism- och Aspergerförbundet och Lena Nylander är läkare och specialist i allmän psykiatri. De har båda sett många verksamheter och boenden inom LSS. Många bra och andra mindre bra, men de skulle ha kunnat förbättras med enkla medel.

– Det är många rapporter, enkäter och inslag i media som uppmärksammar problemen som finns inom LSS. Med boken vill vi visa hur det bör och kan vara i den bästa av världar och att det väldigt ofta räcker med relativt enkla medel, säger Mats Jansson.

LSS-insatsen bostad för vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning är en viktig insats och det är människors hem det handlar om, så det krävs mycket för att skapa den trygga bas som behövs.

– Det vi har märkt är att det saknas kunskap hos personalen om vad autism med intellektuell funktionsnedsättning innebär och hur dessa personer kan reagera i olika situationer.

Rutiner innebär en stor trygghet

Rutiner är bland det viktigaste i vardagen; de är lugnande och tydliga, de ändras inte och innebär en stor trygghet. Rutiner som man känner igen och kan följa gör att man känner sig kompetent.

För många är oförutsedda händelser värst av allt. Alla förändringar måste förberedas noga för att inte framkalla onödig stress. Om man saknar kunskap om sådant kan minsta sak gå fel.

– Jag blir ofta inkopplad som konsulthjälp och det är mycket fokus på att lösa problem, men man behöver arbeta kontinuerligt med kompetens och kvalitet för att förhindra att problemen uppstår. Det behöver inte vara så krångligt, men det är sådant som måste göras och man kan inte låta bli att göra det som är enkelt, säger Lena Nylander.

En rapport från Socialstyrelsen som visade på otillräcklig kompetens i LSS-bostäder pekade på att det ofta saknas en närvarande chef.

– Man kan inte vara chef över sju boenden och aldrig ha tid att vara på plats. Personalen behöver vägledning, handledning och motivation. Vi skulle önska att det för det första skulle finnas utbildningskrav för personal, att i alla fall någon ansvarig i verksamheten har tillräcklig kompetens och att det alltid finns en chef på plats, säger Mats Jansson

Det finns en föreställning om att personalen på ett gruppboende inte behöver någon utbildning, att det mest handlar om praktiska göromål i hemmet och enkel omvårdnad.

– En förskola har också mycket som är rent praktiskt; påklädning, mat och liknande. Men ingen tycker längre att det jobbet inte skulle kräva någon utbildning. Men det har blivit bättre inom LSS också, ofta heter tjänsterna stödpedagog eller stödassistent och inte bara vårdare. Det är också beskrivet vilket ansvar som krävs, säger Mats och Lena tar vid:

– Det är bra att man använder ordet pedagog, för det handlar om ett livslångt lärande för den här målgruppen. De behöver stöd i olika moment som vi andra tar för självklara.

Anhöriga en viktig kunskapskälla

Lena har också perspektivet som anhörig då hennes son bor på en gruppbostad sedan 1999.

– Extra viktigt är att ha kunskap om personen. Där blir anhöriga en viktig kunskapskälla. Fråga vad de tycker att personen behöver för att trivas och vara nöjd. Vilken förståelsenivå har personen, intressen, starka och svaga sidor?

De boenden som fungerar bra har en viktig sak gemensamt och det är god samverkan. Samverkan med anhöriga, daglig verksamhet och andra som finns i personens nätverk.

– Om något inte fungerar på boendet, fråga hos den dagliga verksamheten om det är samma sak där eller om det funkar bra. Vad är det som de gör som verkar fungera? Det kan ofta vara det här med rutiner som man missar i boendemiljön. Man gör felet och tycker att de ska få vara lediga från schema när de är hemma, men då har man missat behovet av tydliga rutiner, säger Lena.

Hon tycker att många boenden verkar vara upptagna med att släcka bränder snarare än att förhindra att de uppstår. Man ser inte till helheten.

– De kan vara väldigt noga med rapportering och annat som ska undvika att de gör fel, istället för att fokusera på att göra rätt. De hakar upp sig på enskilda händelser hos individer och ser inte att personalomsättningen och sjukskrivningarna ökar.

Positiv stämning sprids

Om personalen trivs och värdesätts stannar de kvar och det skapas en positiv stämning som sprids vidare till de boende.

Brist på kunskap märks genom kommentarer som; "Nu provocerar hon igen" eller "Han kan om han vill". Men finns rätt förutsättningar så blir det inte kaos.

– Det kan handla om att ställa för höga förväntningar på den boende. Det kan leda till hög stress som till slut kan ge en krisreaktion. Andra personer blir för understimulerade och reagerar på det, säger Lena.

Hon är en av landets ledande experter på autismområdet och hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet. När Mats och Lena föreläste tillsammans om autism hos äldre 2014 föddes en idé om en skrift i det ämnet och när Lena ville skriva en bok om LSS valde hon att kontakta Mats.

– Jag har föreläst om autism och intellektuell funktionsnedsättning i flera år, så jag hade själv börjat fundera på att samla den kunskapen i bokform. Det var verkligen påpassligt att Lena hörde av sig, säger Mats.

Boken tar upp många goda exempel som man kan lära sig av, som till exempel att enhetschefen mailade till alla boendes anhöriga och företrädare om att hon skulle gå på semester och kontaktuppgifterna till sin vikarie. Enkelt och uppskattat.

– Mycket handlar om information och kommunikation. Både anhöriga och medarbetare vill ju samma sak; att de boende ska trivas och må bra, avslutar Lena Nylander.