Lisa Bringegård gick från att vara utbildad socionom, anställd socialsekreterare till att bli utbränd, utförsäkrad och uteliggare inom loppet av 23 månader. Nu har hon skrivit en bok om sina erfarenheter.
– Människor med ADHD bor alltid utanför boxen. Våren 2020 genomförde Riksförbundet Attention en enkät- och intervjustudie med handläggare som arbetar inom Socialtjänsten. Det framkom att nästan 70 procent inte har någon utbildning i NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer) fast prognosen är att mellan 50 och 90 procent av klienterna har en NPF-diagnos. Då tänker jag: vad är det för samhälle vi lever i när 90 procent av de som söker hjälp hos Socialtjänsten har diagnoser, medan de utgör drygt 10 procent av befolkningen? Människor med diagnos slås ut från samhället, menar hon.
Det gick fort utför
Den riktiga nedåtkurvan började våren 2018. Då var hon utmattad, utförsäkrad och uteliggare.
– Det gick på tre månader sedan stod jag utan bostad, sov på härbärgen eller offentliga toaletter. Jag åt kattmat. Jag skrev en insändare till Metro där jag bad folk att inte slänga ätbar mat på hamburgerrestauranger eftersom vi fanns, vi som inte hade någon mat och inga pengar. Lämna hellre kvar resterna på brickan menade jag. Så illa var det ställt.
Som socionom och socialsekreterare har Lisa bevittnat brister i hur kollegor skötte sitt arbete. Som klient upplever hon att hon har kommit i kläm på grund av bristande kompetens.
– Tjänstemannaansvar ska inte vara ett sätt att hämnas på, det ska rensa upp och tvinga fram klargöranden och gränser, det ska tvinga fram kvalitet framför kvantitet. Att arbeta med och ha makt över utsatta människor får inte vara som att arbeta på fabrik.
Boken är utgiven på BoD förlag.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';