Läkare kraftsamlar för barns psykiska hälsa

 
Läkare kraftsamlar för barns psykiska hälsaTobias Alfvén, barnläkare och ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa och “livskunskapsprogram” som stärker självkänsla, stresshantering och skapar positiva förändringar. Det är två förslag från Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för att förbättra ungas psykiska hälsa.

Enligt Socialstyrelsens statistik har mer än var 20:e barn under 17 års ålder varje år kontakt med BUP, och förskrivningen av antidepressiva läkemedel till unga under 15 års ålder har ökat kraftigt.

– Orsakerna till den försämrade psykiska hälsan hos unga är till stor del väl kartlagda och hälsofrämjande åtgärder med påvisad effekt på hälsa och välbefinnande är väl beskrivna och effekterna belagda i stora studier, säger Tobias Alfvén, barnläkare och ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Att vi behöver agera utifrån denna beprövade kunskap om hälsofrämjande åtgärder var utgångspunkten för initiativet ”Kraftsamling för ungas psykiska hälsa”.

En arbetsgrupp inom Svenska Läkaresällskapet med experter inom en rad barnspecialiteter har sammanfattat kunskapsunderlaget och presenterar idag en rapport med åtgärdsförslag där skolan utgör den mest relevanta arenan för interventionerna.

– Vi menar att skolan är den lämpliga arenan för att genomföra dessa hälsointerventioner då man når alla barn i skolåldrarna och då även barn i familjer som har svårare att ta del av hälsofrämjande samhällsinsatser, säger Josef Milerad, docent och skolläkare samt ordförande för arbetsgruppen. Nu behöver vi hitta former för samarbete över professionsgränserna och ökad samverkan mellan företrädare för tillsynsmyndigheter, professioner i skola och hälso- och sjukvård samt akademiska företrädare inom områden som rör barns och ungas hälsa. Och det är bråttom, rapporter talar för att covid-19-pandemin har ökat den psykiska ohälsan hos unga.

Fem konkreta förslag till lösningar för att förbättra ungas psykiska hälsa:

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet i anslutning till skoltid.
2. Balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. “Livskunskapsprogram” som stärker självkänsla, stresshantering och skapar positiva förändringar.
4. Anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Taggar

Psykisk ohälsa