Kriminalvården har, liksom övriga statliga myndigheter, fått uppdrag av regeringen att skapa praktikplatser för nyanlända och funktionshindrade. Samtidigt satsar myndigheten på stödundervisning i svenska till vikarier för att öka möjligheterna till fast anställning.
Kriminalvården har, liksom övriga statliga myndigheter, fått uppdrag av regeringen att skapa praktikplatser för nyanlända och funktionshindrade. Samtidigt satsar myndigheten på stödundervisning i svenska till vikarier för att öka möjligheterna till fast anställning.
Våren 2016 fick samtliga statliga myndigheter i uppdrag av regeringen att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik inom verksamheten. Arbetet sker i samverkan med Arbetsförmedlingen som anvisar personer de finner lämpliga efter myndigheternas arbetsbeskrivningar. Helena Lönnkvist, som arbetat 25 år inom kriminalvården främst med utbildning och kompetensutveckling, senast som chef på utbildningsenheten i Göteborg, ansvarar för projektet inom Kriminalvården. Både när det gäller svenskundervisningen och praktikplatserna.
– De vikarier som vi tycker är duktiga och lämpliga vill vi ju gärna att de stannar hos oss. Men för att klara den grundutbildning på 20 veckor som krävs för att få arbeta inom kriminalvården måste man ha bra kunskaper i svenska språket. Sen är det också ett tufft jobb, att kunna förstå och göra sig förstådd är en förutsättning för att det ska fungera i det långa loppet.
Svenskutbildningen sköts av en fristående företag ”Självbildarna” som arbetar mycket med det talade ordet, att få till rätt uttal och satsmelodi. Personalutbildare från Kriminalvårdens utbildningsenhet kommer att vara delaktig i kursen och arbeta tillsammans med Självbildarna för att få in det kriminalvårdsspecifika i kursen.
– Vi planerar för sex grupper i år med start i februari. Det är små grupper, max sex deltagare i varje, för att undervisningen ska bli så effektiv som möjligt.
Helena Lönnkvist tycker att blandningen av anställda med olika etniskt ursprung berikar kriminalvården och ser gärna att både praktikplatser och svenskundervisning blir bestående inslag.
– Det underlättar enormt i arbetat att ha medarbetare från andra kulturer och det är förstås också värdefullt om våra medarbetare kan tala olika språk. Sedan tidigare finns en hel del anställda med rötter andra delar av världen, t.ex. i forna Jugoslavien, som arbetar inom Kriminalvården. Vi har satsat på mångfald i många år.
– Idag är det ju många som kommer från Syrien och de är generellt mycket högutbildade. Många har en bakgrund som exempelvis läkare, lärare, jurister och advokater. De har förstås mycket att tillföra.
– Vi är ju en stor organisation med mängder av olika arbetsuppgifter. Inom kriminalvården finns till exempel egen skola, produktion, kök, vaktmästeri, tvätteri och många olika typer av kontorstjänster.
– Syftet med den här satsningen är förstås till stor del att få människor i arbete, och lära sig språket, men också för att de nyanlända ska se hur svenska myndigheter arbetar. Man får inte glömma att för många av dem har myndigheter och myndighetspersoner tidigare varit ”fienden”. Det har faktiskt hänt att vi fått frågan om vi torterar de intagna i våra fängelser…
Arbetet syftar också att få en inblick i hur det svenska arbetslivet fungerar generellt, med tider, raster och så triviala saker som att många har med sig matlåda till jobbet. Alla praktikanter har en handledare som i sin tur fått en två dagars utbildning inför sitt uppdrag för att kunna handleda, motivera på bästa sätt och lära sig se möjligheter i stället för svårigheter.
På frågan om Helena Lönnkvist tror att det finns några faror med att personer från andra länder får insyn i de svenska myndigheternas arbete och organisation, skakar hon på huvudet.
– De som kommer hit har ju redan fått uppehållstillstånd, det får man ju inte om man är kriminellt belastad eller har Säpos ögon på sig. Vi får inte kontrollera i register men är vi fundersamma kan be dem att ta med ett utdrag ut brotts- och belastningsregistret. Helena Lönnkvist betonar ändå att de arbeten som praktikanterna utför inte sker inom säkerhetsklassade områden, ej heller på anstalter med högre säkerhetsnivå än 2. De arbetar heller inte med klienter.
– Det är heller inte så att man per automatik för jobb här för att man har praktiserat. Men även om det inte blir fortsättning inom kriminalvården kan praktiken kan vara en bra början, man får ett papper på att man har arbetserfarenhet, vilket är värdefullt när man söker andra jobb. Många som flytt hit har inga papper med sig som visar vare sig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Men givetvis vill vi fånga upp dem vi anser lämpliga att fortsätta jobba hos oss och inspirera dem till att sök jobb i kriminalvården.
Då gick han till Arbetsförmedlingen där de tyckte att han skulle passa för det praktikarbete som erbjöds på Kriminalvårdens regionkontor i Göteborg. Han sökte och fick plats som receptionist; ta emot gäster, förbereda inför möten, ta emot post och liknande. Men handledaren tyckte att det egentligen var slöseri med den kompetens och höga utbildning han hade. Eftersom Nour talar mycket god svenska föll det sig därför efter en tid naturligt att han började få mer kontakt med juristerna och andra medarbetare på kontoret. Koordinatorn Helen Dahlquist på regionkontoret tipsade om olika e-kurser inom juridik som kriminalvården tillhandahöll, och gav honom inloggning till e-kurserna så att han kunde testa sina kunskaper.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';