Var fjärde saknar rätt hjälpmedel, Neuroförbundet kräver en rättighetslag för personliga hjälpmedel.
Hjälpmedel används av cirka 1 miljon människor i Sverige för att kompensera funktioner som är nedsatta, men också för att bevara funktioner så länge som möjligt eller förebygga att de försvinner. Neurorapporten Hjälpmedel vittnar om att 25 procent inte har de hjälpmedel som de upplever sig behöva för att klara sin vardag.
”Hjälpmedel är nödvändigt för ett fungerande familje- och yrkesliv. Därför är det inte acceptabelt att var fjärde saknar rätt hjälpmedel. Det är dags att införa en rättighetslag för personliga hjälpmedel när 50 procent inte får låna ett hjälpmedel under tiden då det egna hjälpmedlet är ur funktion och 60 procent själva köper hjälpmedel.” Säger Lise Lidbäck Neuroförbundets förbundsordförande
Neurorapporten Hjälpmedel innehåller berättelser som bekräftar att hjälpmedel är en förutsättning för familjeliv, arbete och fritid. Nästan 90 procent av hjälpmedelsanvändarna säger att hjälpmedel en förutsättning eller är av stor betydelse för delaktighet i samhällslivet. Samtidigt finns det medlemmar i Neuroförbundet som vittnar om att de saknar hjälpmedel för att kunna handla med barnen eller tvingas sjukanmäla sig flera gånger för att hjälpmedlet är på reparation.
Hjälpmedelsförsörjningen ser olika ut i landet. Det råder inte jämlikhet. Enligt hälso och sjukvårdslagen har landsting och kommun skyldighet att göra en behovsbedömning men patienten har ingen rätt till hjälpmedel. Hjälpmedel för andra ändamål såsom arbete och utbildning har egna huvudmän. Ingen samhällsinstans ansvarar för fritidshjälpmedel. Insatser som bostadsanpassning, färdtjänst, personlig assistans med mera kan förutsätta viss användning av hjälpmedel. Dessa insatser regleras i rättighetslagar vilket inte hjälpmedel gör.
”Det är inte ovanligt att medlemmar i Neuroförbundet erbjuds hjälpmedel utifrån tre olika huvudmäns bedömningar. Våra personliga bedömningar, hjälpmedel som är utformade från våra behov, kan sättas åt sidan. Något som exempelvis kan sätta stopp för bostadsanpassning och färdtjänst till arbete.” Säger Lise Lidbäck Neuroförbundets förbundsordförande
Enligt Neuroförbundet belyser Neurorapporten behovet av att personliga hjälpmedel ska regleras i en rättighetslag och tillhandahålls genom en välfungerande hjälpmedelsförsörjning. rättighetslag för personliga hjälpmedel som berör omkring 1 miljon svenskar och en halv miljon människor med neurologisk diagnos.
Neurorapporten baseras bland annat på en undersökning om hjälpmedel där omkring 2000 medlemmar i Neuroförbundet har svarat att:
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';