Allt fler barn och unga mår dåligt och självmord i denna kategori ökar, allt medan köerna till Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm växer.
Radio P4 Stockholm har undersökt väntetiderna på Barn- och ungdomsmottagningar i Stockholms län.
Enligt vårdgarantin har patienter rätt att få en första hjälp inom 30 dagar, på en BUP-mottagning. En utredning ska påbörjas inom 90 dagar, någonting som flera mottagningar inte klarar av.
Även köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin i storgöteborg är längre än någonsin och antalet barn som väntar på utredning har mer än fördubblats på ett år, enligt Radio P4. Att köerna växer tros bero på flera saker, dels en ökad kunskap i samhället och att fler efterfrågar neuropsykiatriska utredningar, dels befolkningsökningen, och resursbrist inom skolan.
Enligt Marie Carlsson verksamhetschef på BUP, så har man även svårt med rekrytering av personal.
På flera mottagningar i Stockholms län berättar personalen inom barn- och ungdomspsykiatrin för Radio P4 att de uppmanas dölja köerna för neuropsykiatriska utredningar och förvränga bokföring.
För att det inte ska synas att vi har så långa köer, så uppmuntrar våra chefer oss till att kryssa i vårdplaner som påbörjade, trots att vi tycker att de inte är det, utan familjen väntar på vård/utredning, berättar en psykolog på en mottagning i norra Stockholm.
Genom att räkna ett besök som tre enskilda, där man försöker prata enskilt med både barn och föräldrar, kan man bokföra det som flera besök. Ett annat exempel är att slänga in ett skattningsformulär till barnet för att kunna tolka besöket som en utredning och få ut mer pengar.
Att undanhålla patienter från den officiella neuropsykiatriska utredningskön skapar en inofficiell lista, berättar en psykolog.
Ingen i personalgrupperna vågar gå ut med sina namn, av rädsla. Allt det här bottnar i landstingets prestationskrav på mottagningarna, varje besök och behandling räknas om till poäng i ett system som kallas Pastillsystemet, fler poäng ger mer pengar från landstinget.
Exempelvis ger ett mottagningsbesök 1.0 poäng och en normal utredning 8.0 poäng. Då det idag saknas tydliga riktlinjer kring hur den här bokföringen ska ske, så öppnar det upp för varje mottagning och enskilda behandlare att tolka och skapa lokala riktlinjer.
Alla som Radio P4 Stockholm pratat med säger att det här systemet pressar alla, då färre poäng innebär mindre pengar till vården av barn och ungdomar och i förlängningen en sämre arbetsmiljö för personalen. Kliniska överväganden kommer inte längre i första hand, det har sipprat in hänsyn till hur man ska bokföra för att de ska se ut som att vi gjort mer arbete för att vi ska få mer pengar. Man tittar mer på vårdkvantitet än vårdkvalitet.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';