”Katastrofal situation för ensamkommande i Sverige”

Susanne Thulin, god man för ensamkommande möter Mikael Ribbenvik, generaldirektör för migrationsverket i radiodebatt från Almedalen. 

För ett år sedan satt den Susanne Thulin, jurist och god man i Studio 1:s sändning från Almedalen tillsammans med Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Igår möttes de igen i en uppföljning som följdes upp med en sammanfattning av migrationspolitiken av Sveriges radios migrationskorrespondent Alice Petrén.

Precis som förra året i Almedalen är migrationspolitiken en het fråga. Reglerna har skärpts rejält sedan i fjol och över 25 000 afghaner väntar just på besked om de ska få stanna i Sverige eller inte.

Susanne Thulin föreslog amnesti redan för ett år sedan. Hennes motiv till amnesti var att det handlar om att låta barn och unga få den trygghet de sökte när de flytt hit. Hon kunde också se att Sverige genom en amnesti skulle kunnat undvika den katastrofala situation ensamkommande unga befinner sig i nu, men risk för svåra livsval:

– Mikael Ribbenvik sa för ett år sedan att han inte hade något emot amnesti men att det är ett politiskt beslut som behövs. Och det väntar jag fortfarande på, säger Susanne Thulin.

Susanne Thulin, som är jurist och god man för 29-årige Said som är asylsökande från Afghanistan, gästade Sveriges Radio i Almedalen för ett år sedan. För ett år sedan var hon orolig för vad som skulle hända med Said.

– Det senaste året har varit plågsamt, Said väntar och väntar, först på att komma till Migrationsverket, sedan fick han komma dit i april men han har fortfarande inte fått något besked.

Said hade vid förra årets intervju väntat i nio månader på sitt möte med Migrationsverket. Han har just nu väntat totalt 21 månader på besked.

– Jag blir både upprörd och ledsen för att vi utsätter så många unga i det här landet för, det här är en slags psykisk tortyr som de är med om, därför att det är så lång väntetid, det är inte acceptabelt, säger Susanne Thulin.

Reportern från Studio ett frågar om man inte måste räkna med att besluten tar tid när det kommer 35 000 ensamkommande barn som söker asyl under en kort period?

– Det kan ju vi som är vuxna och utbildade förstå, men det är inte svårt att komma ihåg vilket tidsperspektiv man hade som ung, ett år för oss är som tio år för dem, svarar Susanne Thulin.

Susanne Thulin menar att situationen för Sveriges ensamkommande barn och unga är katastrofal och att det senaste året har varit outhärdligt. Asylprocessen är rättsosäker, inhuman och har inslag av godtycklighet anser hon. Som exempel nämner hon de åldersuppskrivningar till 18 år som tusentals ensamkommande fått utstå.

Intervju som Said slutligen fick i april med Migrationsverket var en stor besvikelse.

– Han var så besviken efteråt så det var svårt att veta hur man skulle hjälpa honom, hans intervju var planerad till 1,5 timma, mitt under intervjun tar man kaffepaus och för Said handlar intervjun om liv eller död så han tolkar detta som att den här personen som ska intervjua mig, bryr sig inte om mig, säger Susanne Thulin.

Det visar hur känslig den här situationen är när man har ett enda intervjuögonblick som ställer allt på sin spets.

– Det är orimligt att ett enda kort intervjutillfälle där traumatiserade barn och unga ska ”leverera” sina svåra upplevelser till främmande myndighetspersoner ska ge ett godtagbart underlag för beslut som påverkar ett barns liv för all framtid. Det som är svårast för Said att klara av är att inte veta hur det ska bli. Han kan inte börja planera sin framtid, säger Susanne Thulin.

Said skulle enbart bo en kort tid hos paret Thulin men har nu varit hos dem i över ett år.

– Vi är nu som hans föräldrar, han är vår femte son, säger Susanne Thulin.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik menar att de långa väntetiderna är en direkt följd av att 162 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015, varav 35 000 barn.

– Vår kapacitet under 2000-talet har varit att avgöra ungefär 30 000 ärenden per år. Nu avgjorde vi 112 000 ärenden förra året, så vi höjde vår förmåga, säger Mikael Ribbenvik.

Förra året och i år behöver Migrationsverket avgöra ungefär 200 000 ärenden för att komma ikapp.

För ett år sedan uppgav Mikael Ribbenvik att den genomsnittliga handläggningstiden var nio månader, Said fick vänta i 1,5 år, var han ett undantag?

– Genomsnitt är svårt att räkna med, de som får sina besked först får kort väntetid och de som får beskedet sist kan ha väntat mycket längre. Genom att Said var på intervju i april, så bör ett beslut vara nära förestående för honom, säger Mikael Ribbenvik.

– Men det kommer att finnas människor i den här gruppen som inte får sitt beslut förrän slutet av året, säger Mikael Ribbenvik. Han förtydligar också att just nu är det cirka 15000 ensamkommande som väntar på beslut om de får stanna i Sverige eller inte.

Mikael Ribbenvik träffar många asylsökande och får dagligen både brev och telefonsamtal från människor som är trötta på att vänta, han förstår den psykiska pressen de är under.

– Den dag man slutar bli personligt berörd, ska man sluta med det här jobbet. Samtidigt kan jag inte gå in i ett enskilt ärende, vi behöver angöra 400 000 ärenden i alla kategorier det här året. Jag känner en tillförsikt i att vi kommer att ha klarat det innan årets slut, säger Ribbenvik.

Ensamkommande och åldersbedömningar har varit en infekterad fråga.

– Nu är det en statlig myndighet som fastslagit metoden och rättsmedicinalverket genomför åldersbedömningarna, det ger ett bättre bevisläge än tidigare då vi enbart värderade åldern hos asylsökande, säger Mattias Ribbenvik.

Även om systemet tagit tid att införa och har fördröjt beslutsprocessen med cirka två månader så menar han att det nu snabbar på beslutsprocessen framöver.

– Med facit i hand känns det fortfarande inte bra, vi har ändå dels utsatt unga människor för en lång väntan, dels för godtyckliga beslut, säger Susanne Thulin.

En av de ungdomar som hon är god man för har fått beslut om utvisning och i beslutet skrev man upp den unge mannens ålder.

– I asylprocessen finns både bifall och avslag, vi måste också poängtera att vi har ett rättsystem dit ärenden kan överklagas och de har sista ordet i ärendet, säger Mikael Ribbenvik.

Alice Petrén, Sveriges Radios migrationskorrespondent menar att inte mycket har förändrats under de senaste två åren.

– Många väntar fortfarande och det väldigt länge, för de unga Afghanerna handlar det dels om väntetiden på asylbeslutet men sedan har man ingen garanti för att det blir ett bifall trots att man kan ha väntat i två år, så det kanske var förgäves att man mådde väldigt dåligt under den här tiden, säger hon.

Det senaste året har det skett en skärpning i svensk asylpolitik. Den 20 juli trädde den i kraft men retroaktivt från november. Den betydde att de permanenta uppehållstillstånden gick över till att vara tillfälliga, mycket kortare och familjer fick svårare att återförenas.

– Det här beslutet ska ses över om tre år är det sagt, vilket jag är spekulativt tveksam till, eftersom allt det här är en del av en EU-politik, säger Alice Petrén.

Under tiden pågår det en politisk debatt om Sverige ska fortsätta utvisa till Afganistan eller inte.

– I vissa fall och till vissa områden kan man skicka tillbaka människor. Men vi ska inte glömma att det är många som får uppehållstillstånd. Det är ett besvärligt läge, på vissa ställen är det en öppen konflikt, på andra ställen oroligheter och nästan överallt en svår socioekonomisk situation, vår bedömning är också att den försämras, säger Mikael Ribbenvik.

Trots det gör Migrationsverket bedömningen att skicka tillbaka vissa personer

– Vid 23 tillfällen har vi, i akuta lägen, som revolutioner eller en statskupp funderat på om vi generellt ska stoppa utvisningen till vissa länder. Det finns även tillfällen när ett läge i ett land gradvis blir så dåligt att det träffar alla och envar som i Syrien, säger Mikael Ribbenvik.

Då kan ett generellt utvisningsbeslut till det landet komma ifråga.

– Skulle det läget inträffa i Afghanistan så skulle vi göra på samma sätt, men vi tittar på alla konflikter, vi har ett värre läge i Irak idag och oroligt i Somalia och andra afrikanska länder. Vi kan inte låta oss styras av politisk opinion, för att det finns fokus på ett land, utan måste ha samma behandling av alla länder, avslutar Ribbenvik.

Fakta: #vistårinteut
Rörelsen #vistårinteut menar att det är ett akut och allvarligt läge för Sveriges ensamkommande barn och unga. Deras konklusion är att låt civilsamhället stiga in och lösa situationen tillsammans med myndigheter, stat och kommun. Rörelsen kräver:

1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.

2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.

3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.