Barn som lever med våld i hemmet ska fångas upp och få hjälp snabbare. Det är förhoppningen med en modell som bygger på samverkan mellan socialtjänst, polis och sjukvård som införts i Göteborg och nu också testas i Stockholm.
Barn som lever med våld i hemmet ska fångas upp och få hjälp snabbare. Det är förhoppningen med en modell som bygger på samverkan mellan socialtjänst, polis och sjukvård som införts i Göteborg och nu också testas i Stockholm. Sättet att arbeta är hämtat från Island.
– Erfarenheten var att de trillade mellan stolarna. De blev inte synliggjorda och vittnade om en förvirring: Vad hände egentligen? Man vet fortfarande inte, säger Carina Eliason, som i dag är områdeschef på VKV.
2014 började VKV att undersöka och kartlägga hur andra europeiska länder arbetar med barn i akuta våldssituationer. Syftet var att utveckla ett arbetssätt där barnet uppmärksammas direkt på plats och de inblandade myndigheterna hakar in i varandra.
Året därpå åkte representanter från VKV, socialtjänst, sjukvård, polis, åklagare och Barnahus från Göteborg till Island för att ta del av en modell som nyligen hade införts. Kortfattat gick det ut på att socialtjänst och polis omprioriterade sina resurser för att förbättra sin service till offer för våld i hemmet.
Terapeuter mötte upp på brottsplatsen
Projektet hade startat i regionen Suðurnes på Islands sydvästra spets. Vid alla larm som polisen fick in som rörde våld i hemmet och där det fanns barn med i bilden, kontaktades terapeuter omedelbart och mötte upp på brottsplatsen. Därmed användes det fönster som ofta uppstår direkt efter en omtumlande händelse där såväl offer som gärningsmän är mer villiga att polisanmäla och ta emot hjälp. Forskning visar att det kan vara avgörande för förändring om människor fångas upp under detta tidsspann, enligt Carina Eliason.
– Det är jätteviktigt att ta tillvara på det här fönstret. Det är det närmaste dygnet som den som är utsatt och den som utövar är öppen för förändring att ta emot stöd och hjälp och inser behovet av förändring, säger hon.
Delegationen från Göteborg fattade beslut på plats på Island om att införa ett liknande arbetssätt i Göteborg och två år senare hade en arbetsgrupp tagit fram en modell anpassad till svenska förutsättningar: Vid akuta våldshändelser i hemmet möter socialtjänsten upp polisen och pratar med den våldsutsatta vuxna och med barnet. Socialsekreterare ordnar transport till sjukvård, som erbjuder en gräddfil in för skadedokumentation, och bedömer om omedelbart skydd eller stöd behövs. Därefter genomför socialtjänsten sin utredning medan polis och åklagare arbetar för att få förövaren fälld.
En socialsekreterare anställdes på heltid
2017 startade det så kallade Islandsprojektet i Askim-Frölunda-Högsbo, en av Göteborgs då tio stadsdelar. En socialsekreterare anställdes på heltid för att handlägga dessa ärenden: Att göra skyddsbedömningar i det akuta läget – om händelsen inträffar utanför kontorstid hamnar den på socialjourens bord – och sedan utreda om familjen är i behov av stöd. Någon ytterligare resursförstärkning har inte skett inom socialtjänsten.
Året därpå utökades projektet till att gälla i intilliggande stadsdel, Västra Göteborg.
Islandsprojektet avslutades i december 2019 och utvärderades på institutionen för socialt arbete på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Samarbetet mellan myndigheterna blev bättre, arbetsfördelningen tydligare och det faktum att olika professioner samlades kring en händelse gjorde det lättare för de olika yrkesgrupperna att fokusera på det egna uppdraget, var några av slutsatserna.
– Det blir tydliga roller på plats även om man samarbetar. Man får höra samma berättelse och det underlättar för både socialtjänstens och polisens utredning, säger Carina Eliason.
Införs i hela Göteborg
I år kommer arbetssättet stegvis att införas i hela Göteborg och Islandsprojektet blir därmed Islandsmodellen.
Cecilia Leo är förste socialsekreterare på socialjouren i Göteborg och har suttit med i den arbetsgrupp som utvecklat modellen. Hon är positiv till att den nu blir integrerad i hela staden och anser att det kommer att innebära att fler barn fångas upp direkt och blir delaktiga i vad som händer.
– Vi har alltid jobbat med den här målgruppen, men mycket fokus har hela tiden legat på den vuxna våldsutsatta. Det som jag tycker är bra nu är att man träffar barnen. Man får en chans att möta dem direkt när det har hänt. Så det blir ett bättre krisstöd i den akuta situationen, säger Cecilia Leo.
Samtidigt som arbetssättet införs permanent i Göteborg, inleds det som ett projekt i Stockholm. Den 1 april i år startade Islandsprojektet som ett pilotprojekt i stadsdelarna Farsta och Skärholmen. Målet är även där att arbetssättet ska utökas till att gälla i ett större geografiskt område. Enligt Carina Eliason finns det intresse för modellen också från andra kommuner i landet.
Hur många som berörs av Islandsmodellen är svårt att veta, men under de två år som projektet pågick i sydvästra Göteborg, registrerades cirka 110 ärenden med över 130 barn. Det saknas exakta siffror över hur många barn i Sverige som tvingas bevittna våld i hemmet. Kommittén mot barnmisshandel räknade 2017 med att det handlar om vart tionde barn vilket innebär mer än 200 000 individer.
Från den 1 juli i år betraktas barn som lever i hem där det förekommer våld som målsägare. I våras röstade riksdagen igenom en ny lag som gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation. Att bevittna innefattar också när barnet hört, men inte sett våldet. Brottsrubriceringen är barnfridsbrott och kan leda till fängelse i två år. Om brottet är grovt kan straffet bli det dubbla.
