Ingen skyddsinsats är den andra lik

– Så är det inte. Det är viktigt att den skyddsökande inte hamnar i en skyddsbubbla där inget händer på flera veckor. Skydd handlar om att från dag 1 få stöd i den kris man befinner sig i och hjälp att kunna återgå till ett självständigt liv i trygghet, säger Johanna på Omsorg Skydd Säkerhet AB (O.S.S).

Deras grundprincip ”Skyddad, inte gömd” visar på vikten att skapa en trygg, individanpassad skyddsinsats.

– Vi är verksamma i alla Sveriges län där vi kan erbjuda individanpassade boenden med närhet till stöd. Vi tror inte på den kollektiva boendeformen som enda alternativ då vi idag inte lever kollektivt. Så varför ska du göra det när du befinner dig i kris? Fråga dig själv om du hade önskat bo med åtta andra personer i kris när du själv befinner dig mitt i en.

O.S.S har tagit emot kvinnor med både hundar, hästar och får (!).

– Det är viktigt att socialtjänsten ställer frågan: ”Vad skulle vi kunna göra för att du ska kunna ta steget att lämna?”. Vi hade nyligen ett ärende där en kvinna ville ta med sig fyra hundar och det löste vi. Många lämnar inte för att de inte vill lämna sina djur, de vet inte att det är möjligt, säger Johanna.

Insatsen anpassas efter skyddsbehovet

För att få till en bra etablering börjar man med att ta reda på den skyddssökandes behov genom en grundlig kartläggning. Det görs en riskbedömning så att insatsen kan anpassas efter skyddsbehovet.

– Vi får ofta frågan om vi kan erbjuda en bostadsgaranti, alltså att vi kan garantera en lägenhet efter genomförd insats. Jag tycker att det är frustrerande att få den frågan. Lika galet är det att någon beviljas en skyddsinsats under så kort tid som två veckor. Det går inte att bestämma på förhand hur lång en kris ska vara eller när en person är mogen att stå på egna ben. Sedan brukar det alltid lösa sig med egen lägenhet, men jag kan inte garantera att ha en lägenhet klar efter en utsatt tid. För mig låter det som social dumpning.

Det märks att både Johanna och kollegan Daniel brinner för sitt arbete och är stolt över verksamheten.

– Vi ska vara ett stöd och en hjälpande hand både under placeringen och efter. Efterstödet är minst lika viktigt. Vi kan inte bara klippa när personen flyttar till eget boende, säger Daniel.

Han berättar att de har välutbildade säkerhetssamordnare, samtalsstödjare, erfarna socionomer och terapeuter.

– Våra boende har alltid 1-2 kontaktpersoner som de känner sig trygga med och har tät kontakt med för att vi ska skapa förtroende och tillit. Den första tiden handlar om att personen eller familjen ska få landa. Det går inte att klampa på och ställa frågor om våld första veckan.

Skola till barnen så fort som möjligt

Om det är barn med så får de börja i förskola eller skola så fort det är möjligt för att få till en sådan normal vardag som möjligt.

– Oftast är det mamman som kommer tillsammans med barnen och då sätter hon alltid deras behov först. Därför är det viktigt att mamman får möjlighet att sätta fokus på sig själv och bearbeta sin kris, säger Johanna.

Många är inte ens medveten om vilka typer av våld de har blivit utsatta för eftersom att till exempel det psykiska våldet har normaliserats under lång tid. Även barnens våldsutsatthet behöver bearbetas.

Redan från dag 1 startar också en säkerhetsplanering med vägledning i de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Det kan vara information om att avstå från sociala medier, hur man ska agera i kontakten med myndigheter och skola, hur man ska använda betalmedel och annat för att inte bli röjd.

– Vi behöver lära ut ett beteende som ska sitta i ryggmärgen. Fokus ska ligga på att vara skyddad, men samtidigt kunna leva ett så normalt liv som möjligt och att förbereda sig på att kunna klara sig själv när man är redo för det, säger Daniel.

Behöver lära sig att klara sig själv

– Vi hjälper också till att skapa nätverk och stöttar personen i vardagen. Vi sköter inte allt, utan personen behöver lära sig genom att själv till exempel ta kontakt med skolan eller Försäkringskassan när de har en sekretessmarkering eller skyddad identitet, medan vi står bredvid och stöttar. Om vi skulle sköta allt så skulle personen aldrig lära sig att klara sig själv, menar Johanna.

En tydlig säkerhetsplan gör att personen känner sig tryggare, säkrare och känner mindre stress och ångest. Det finns en plan för hur man ska kunna fortsätta och hur framtiden ser ut.

– Är insatsen för kort har man inte samma förutsättningar att klara sig själv och då finns det en stor risk att personen blir aktuell igen. Det är inte realistiskt att bara släcka bränder.

Johanna har varit med om placeringar som har blivit beviljade i två veckor med chans till förlängning med två veckor i taget. Det är som att vara utbränd och ha ett datum då man måste vara frisk.

– Det är både orealistiskt och inhumant. Det skapar bara mer stress och blir som ytterligare en kris.

Daniel tycker att socialtjänsten borde börja ställa högre krav och jämföra insatserna.

– Vad är det för insats som erbjuds? Är det som en plusmeny med extra allt som tillkommer men som inte fanns med från början i priset? Det som är värst med det är att för varje extrainsats måste socialsekreteraren höra med sin chef som ska godkänna tillägget och beslutet att bevilja insatsen drar ut på tiden.

Prisdumpning inom branschen

Både Daniel och Johanna tycker att det är frustrerande med den prisdumpning som finns inom branschen.

– Vet ni vad ni får för pengarna? Vi har hört skräckhistorier om 30 minuters tillsyn i veckan, sedan fick den skyddssökande klara sig själv. Kvalitetsindex tycker vi ger en heltäckande och ärlig bild över vilka boenden som finns, vad de erbjuder och vad alla samlade referenser har att säga, säger Johanna.

– Men det är lika oseriöst att vara alldeles för dyr. Vi kan också säga nej om vi inte riktigt kan möta behoven som efterfrågas. Då rekommenderar vi gärna någon av våra kollegor i branschen som är bättre på till exempel missbruk, avslutar Daniel.