Ingen skyddsinsats är den andra lik
Jenny Fors 10 Feb 2023

Många skyddssökande är inte medvetna om vilken hjälp de kan få. Den allmänna bilden av ett skyddat boende är ett undanskymt kollektivboende där man kan få tak över huvudet och vara gömd från sin förövare.
– Så är det inte. Det är viktigt att den skyddsökande inte hamnar i en skyddsbubbla där inget händer på flera veckor. Skydd handlar om att från dag 1 få stöd i den kris man befinner sig i och hjälp att kunna återgå till ett självständigt liv i trygghet, säger Johanna på Omsorg Skydd Säkerhet AB (O.S.S).
Deras grundprincip "Skyddad, inte gömd" visar på vikten att skapa en trygg, individanpassad skyddsinsats.
– Vi är verksamma i alla Sveriges län där vi kan erbjuda individanpassade boenden med närhet till stöd. Vi tror inte på den kollektiva boendeformen som enda alternativ då vi idag inte lever kollektivt. Så varför ska du göra det när du befinner dig i kris? Fråga dig själv om du hade önskat bo med åtta andra personer i kris när du själv befinner dig mitt i en.
O.S.S har tagit emot kvinnor med både hundar, hästar och får (!).
– Det är viktigt att socialtjänsten ställer frågan: "Vad skulle vi kunna göra för att du ska kunna ta steget att lämna?". Vi hade nyligen ett ärende där en kvinna ville ta med sig fyra hundar och det löste vi. Många lämnar inte för att de inte vill lämna sina djur, de vet inte att det är möjligt, säger Johanna.
Insatsen anpassas efter skyddsbehovet
För att få till en bra etablering börjar man med att ta reda på den skyddssökandes behov genom en grundlig kartläggning. Det görs en riskbedömning så att insatsen kan anpassas efter skyddsbehovet.– Vi får ofta frågan om vi kan erbjuda en bostadsgaranti, alltså att vi kan garantera en lägenhet efter genomförd insats. Jag tycker att det är frustrerande att få den frågan. Lika galet är det att någon beviljas en skyddsinsats under så kort tid som två veckor. Det går inte att bestämma på förhand hur lång en kris ska vara eller när en person är mogen att stå på egna ben. Sedan brukar det alltid lösa sig med egen lägenhet, men jag kan inte garantera att ha en lägenhet klar efter en utsatt tid. För mig låter det som social dumpning.
Det märks att både Johanna och kollegan Daniel brinner för sitt arbete och är stolt över verksamheten.
– Vi ska vara ett stöd och en hjälpande hand både under placeringen och efter. Efterstödet är minst lika viktigt. Vi kan inte bara klippa när personen flyttar till eget boende, säger Daniel.
Han berättar att de har välutbildade säkerhetssamordnare, samtalsstödjare, erfarna socionomer och terapeuter.
– Våra boende har alltid 1-2 kontaktpersoner som de känner sig trygga med och har tät kontakt med för att vi ska skapa förtroende och tillit. Den första tiden handlar om att personen eller familjen ska få landa. Det går inte att klampa på och ställa frågor om våld första veckan.
Skola till barnen så fort som möjligt
Om det är barn med så får de börja i förskola eller skola så fort det är möjligt för att få till en sådan normal vardag som möjligt.– Oftast är det mamman som kommer tillsammans med barnen och då sätter hon alltid deras behov först. Därför är det viktigt att mamman får möjlighet att sätta fokus på sig själv och bearbeta sin kris, säger Johanna.
Många är inte ens medveten om vilka typer av våld de har blivit utsatta för eftersom att till exempel det psykiska våldet har normaliserats under lång tid. Även barnens våldsutsatthet behöver bearbetas.
Redan från dag 1 startar också en säkerhetsplanering med vägledning i de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Det kan vara information om att avstå från sociala medier, hur man ska agera i kontakten med myndigheter och skola, hur man ska använda betalmedel och annat för att inte bli röjd.
– Vi behöver lära ut ett beteende som ska sitta i ryggmärgen. Fokus ska ligga på att vara skyddad, men samtidigt kunna leva ett så normalt liv som möjligt och att förbereda sig på att kunna klara sig själv när man är redo för det, säger Daniel.
Behöver lära sig att klara sig själv
– Vi hjälper också till att skapa nätverk och stöttar personen i vardagen. Vi sköter inte allt, utan personen behöver lära sig genom att själv till exempel ta kontakt med skolan eller Försäkringskassan när de har en sekretessmarkering eller skyddad identitet, medan vi står bredvid och stöttar. Om vi skulle sköta allt så skulle personen aldrig lära sig att klara sig själv, menar Johanna.En tydlig säkerhetsplan gör att personen känner sig tryggare, säkrare och känner mindre stress och ångest. Det finns en plan för hur man ska kunna fortsätta och hur framtiden ser ut.
– Är insatsen för kort har man inte samma förutsättningar att klara sig själv och då finns det en stor risk att personen blir aktuell igen. Det är inte realistiskt att bara släcka bränder.
Johanna har varit med om placeringar som har blivit beviljade i två veckor med chans till förlängning med två veckor i taget. Det är som att vara utbränd och ha ett datum då man måste vara frisk.
– Det är både orealistiskt och inhumant. Det skapar bara mer stress och blir som ytterligare en kris.
Daniel tycker att socialtjänsten borde börja ställa högre krav och jämföra insatserna.
– Vad är det för insats som erbjuds? Är det som en plusmeny med extra allt som tillkommer men som inte fanns med från början i priset? Det som är värst med det är att för varje extrainsats måste socialsekreteraren höra med sin chef som ska godkänna tillägget och beslutet att bevilja insatsen drar ut på tiden.
Prisdumpning inom branschen
Både Daniel och Johanna tycker att det är frustrerande med den prisdumpning som finns inom branschen.– Vet ni vad ni får för pengarna? Vi har hört skräckhistorier om 30 minuters tillsyn i veckan, sedan fick den skyddssökande klara sig själv. Kvalitetsindex tycker vi ger en heltäckande och ärlig bild över vilka boenden som finns, vad de erbjuder och vad alla samlade referenser har att säga, säger Johanna.
– Men det är lika oseriöst att vara alldeles för dyr. Vi kan också säga nej om vi inte riktigt kan möta behoven som efterfrågas. Då rekommenderar vi gärna någon av våra kollegor i branschen som är bättre på till exempel missbruk, avslutar Daniel.
Jenny Fors 10 Feb 2023
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Hedersrelaterat våld – ny metod för varaktig förändring
Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg ger ut en handbok för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck. Boken visar en metod för hur socialtjänsten kan arbeta för att möjliggöra varaktig förändring för utsatta och deras familjer.
-
Sascha Abdelnabi: "Förändring sker genom relationer"
Socialarbetaren och före detta läraren Sascha Abdelnabi brinner för ungdomar i utanförskap. Ungdomar som fastnat i missbruk och kriminalitet och som förlorat hoppet om en bättre framtid.
-
Bilder från utbildningsdagen i Gävle
Den 23 mars var det dags för SSILs utbildningsdag i Gävle på tema "De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott". Vi har träffat nöjda besökare och utställare.
-
Ny granskning av övergrepp och tjejers utsatthet på SiS
Varje månad rapporterar barn om fem fall av sexuella kränkningar och övergrepp på Sveriges statliga ungdomshem, SiS. Det visar en ny rapport som Childhood och Barnrättsbyrån har låtit göra.
-
Ny studie visar att våldsutsatta män lider i tysthet
Män som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression, visar en ny studie från Högskolan i Gävle. Samtidigt saknas konkreta stödsystem för att fånga upp männen, som sällan anmäler eller pratar om våldet.
-
Topplista: Kommunerna som är bäst på suicidprevention
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
-
Melinda Jacobs skriver barnbok om familjehemsplacering
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till "Lilla Hjärtat", har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.