I skuggan av en psykopat

Helena Bingham är en populär föredragshållare om personlighetssyndrom med fokus på den mörka triaden – psykopati, narcissism och machiavellism. I september kommer hon att hålla en kurs i ämnet i Umeå, Göteborg och Stockholm i samarbete med Expo Medica.

Helena är legitimerad psykolog och har egen praktik i Uppsala där hon under många år har mött människor som lider av sviterna efter att ha vuxit upp med en psykopatisk eller narcissistisk förälder eller styvförälder.– Det värsta är att det här är så svårt att upptäcka inom vården, skolan och socialtjänsten, säger hon. Ibland märks det att det är något som inte stämmer i en familj, men det är sällan som allvaret och komplexiteten i situationen blir tydlig. En psykopat eller narcissist är så skicklig i sitt sätt att manipulera. De är ofta väldigt trevliga, sociala, förstående och engagerade på ytan, så ingen kan tro att de har en helt annan mörk sida hemma. Som ”Dr Jekyll och Mr Hyde”. Istället blir det ofta den andre föräldern som utpekas som instabil och dramatisk.

Under föreläsningen kommer även en kollega till Helena att berätta sin historia. Hon har vuxit upp med föräldrar som har den här typen av problematik och har även arbetat inom socialtjänsten med utsatta barn.

Narcissism vanligare hos kvinnor

Cirka 1-3 procent när det gäller män har diagnosen psykopatiskt personlighetssyndrom. Det en tredjedel så vanligt för kvinnor. Narcissism är vanligare än psykopati hos kvinnor. Den narcissistiska personligheten är styrd av sitt grandiosa ego och vill ständigt stå i centrum och de döljer ofta sin egen svaghet genom att trycka ned andra. Psykopaten är mer beräknande och känslokall. Båda har ett starkt behov av kontroll, att styra sin omgivning och de ser alltid först och främst till egen vinning.

– Det saknas kunskap om dessa personlighetssyndrom i samhället. Kursen ger en fördjupning i komplexiteten hos syndromen och dess skadeverkningar, samt hur man bör förhålla sig till dem och vad man kan göra för att hjälpa barnen som blir väldigt utsatta, säger Helena Bingham.

Hon råder att vara uppmärksam på barn som uppvisar symptom på trauma, på komplex PTSD som innebär att man kontinuerligt har varit med om traumatiska händelser över tid så symtomen inte kan härledas till en enstaka händelse.

– Det är vanligt att triadföräldern gör skillnad på barnen i familjen. Ett barn höjs till exempel till skyarna och blir ”the golden child” medan ett annat blir ”syndabock”. Ett tredje kanske blir ”osynligt” och utan uppmärksamhet. Det är också vanligt att till exempel en styvförälder med de här dragen särbehandlar och höjer sina egna barn till skyarna på bekostnad av partnerns barn. Det blir verkligen som i sagan om ”Askungen”, och det är lika illa för det barnet som favoriseras, eftersom det leder till skuldkänslor att vara upphöjd.

En psykopat och narcissist kan också ha väldigt subtila sätt att styra, kontrollera och göra skada; en blick, en suck och att inte svara när barnet säger något etc. Skulle barnet eller någon annan påpeka detta så skyller de ofta ifrån sig och använder ”gaslighting”-taktiker som syftar till att få barnet att tvivla på sina egna sinnen; ”Nej, så var det inte”, ”Var inte så känslig”.

Skadar barnets inre kompass

– Att ständigt vara utsatt för sådant beteende skapar förvirring hos barnet och skadar barnets inre kompass. Barnet undviker till exempel att ta hem kompisar eftersom det skäms för den konstiga stämningen hemma. De flyttar också ofta hemifrån så fort de har möjlighet, gärna långt bort. Att leva i konstant otrygghet och oro för hot och aggressivitet gör att man har ett ständigt stresspåslag. Det påverkar kropp och psyke på ett genomgripande sätt och kan leda till både smärtproblematik och utmattningssymptom förutom andra psykiska problem.

Ofta lider barnet av sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest, oro, överspändhet och självskadebeteende etc. och det är vanligt att barnet sluter sig och uppvisar en tillrättalagd och väluppfostrad fasad utåt i rädsla för att omgivningen ska märka något, eftersom det kan innebära bestraffningar från triadföräldern i efterhand, mot barnet eller någon annan familjemedlem.

– Barn i dessa miljöer vänjer sig att inte få sina behov tillgodosedda och att de inte är viktiga, vilket påverkar hela den psykosociala utvecklingen med låg självkänsla som följd. De trycker ofta ned sin ilska därför att det inte finns något utrymme att visa den och den kan istället komma till uttryck genom självskadebeteende, mobbning i skolan eller andra aggressiva beteenden. De har lärt sig att kärlek uttrycks genom aggression. Därför har de också en större benägenhet att själva träffa en partner som har ett aggressivt och kontrollerande beteende. Det känns igen och är något man lärt sig hantera.

Barnet behöver ha ett tryggt nätverk omkring sig med andra vuxna för att kunna våga öppna upp och berätta eller bara få en paus från det jobbiga hemma. Andra vuxna som visar på sunda familjestrukturer.

Kanske söker vård för andra problem

– När det gäller vuxna som är kontrollerade och utsatta i hemmet kanske de söker hjälp för andra problem, som värk i kroppen, depression eller utmattning. Det gäller för läkare, psykologer, kuratorer etc. att vara uppmärksamma på vad mer som kan ligga bakom symtom. Att våga ställa viktiga och svåra frågor, säger Helena Bingham.

Förutom att en traumatisk uppväxtmiljö kan orsaka komplex PTSD (CPTSD) så vill hon också lyfta fram att trauman eller svåra upplevelser ofta finns med i bilden hos personer med emotionell instabilitet även så kallad borderline-drag (ofta i kombination med en genetisk sårbarhet). Du kan ha en stark rädsla för att bli övergiven, förvirrade tankar och känslor inför dig själv, känna en inre tomhet, starka känslor som snabbt kan förändras, impulsivitet, självskadebeteende och återkommande självmordstankar.

– Att arbeta både stabiliserande och bearbetande i kombination är mycket viktigt i behandlingen med trauman. Sådana processer kan ta lång tid. Det är viktigt att behandlaren tar klienten/patienten på allvar, och inser att psykisk misshandel är lika skadligt som fysisk.

Berättelserna är många från klienter som inte känt sig betrodda när de sökt hjälp och kanske för första gången öppnat sig och berättat om vad de varit med om. Om tilliten till vuxna är bruten tidigt i livet så krävs det att man känner att man blir tagen på allvar och kan känna sig trygg.

Vi har alla ett ansvar i att upplysa våra unga om hur en juste partner ska vara.

– De kanske fastnar för den som är söt och populär. Om det sedan kommer fram mer otrevliga sidor, som svartsjuka, elaka och nedsättande kommentarer och kontroll är det viktigt att förstå att det inte är okej och att man ska avsluta en sådan relation, säger Helena.