Han tycker att vi fokuserar på fel saker i integrationsarbetet

– Många var ensamkommande unga män som kom från hårt styrda stater. När de kom till Sverige så upplevde de en stor frihet, men med friheten kommer också ett ansvar, säger Mustafa Panshiri under sin föreläsning på Socialrättsdagen som arrangerades av JP Infonet.

Under sina besök så förklarade han hur svensk polis jobbar jämfört med i hemländerna, vilka grundlagar vi har i Sverige, vilka rättigheter och skyldigheter individen har, vilka värderingar vi har och vilken kultur.

– Jag kom till Sverige som 11-åring med mina föräldrar och syskon från ett talibanstyrt Afghanistan, så jag har varit i samma sits. Den bild jag har av de svenska värderingarna är att här ska man göra rätt för sig och inte ligga andra till last. Vi har varit rätt dåliga på att förmedla det.

Mustafa Panshiri har hunnit besöka över 270 kommuner och träffat tusentals nyanlända och de som arbetar med integrationsfrågor.

– Vi har inte yttrandefrihet i Afghanistan. Om man säger fel saker kan polisen komma och knacka på dörren. Jag brukar fråga om de tycker att de är okej om man kritiserar deras religion. En religion är en samling idéer som man i Sverige har rätt att kritisera, granska och till och med skämta om. Vi ska inte kompromissa med det, vi ska förklara och berätta att så här är det här i Sverige.

Någon kan ju bli arg

Många av de som arbetar med nyanlända som Mustafa träffar brukar bli obekväma när han drar upp saker som karikatyrteckningarna av profeten Muhammed. De tycker inte att han ska prata så mycket om det. Någon kan ju bli arg.

– Men då är vi på väg åt fel håll. Om vi ska lyckas med integrationen måste vi ha samma förväntningar på nyanlända som vi har på alla andra i Sverige.

Mustafa visar en bild från World value survey där man kan se världens kulturer i ett koordinatsystem där det nedre mätvärdet går från överlevnadsvärderingar till självuttryckande värderingar.

– Längst till vänster är familjen, släkten och klanen viktigast för överlevnaden och längst till höger kan du själv bestämma över ditt liv. Du kan studera vad du vill, bo vart du vill och gifta dig med vem du vill.

Den vertikala koordinaten går från traditionella och religiösa till sekulariserade och rationella värderingar där lagar och regler bygger på forskningen istället för tron.

– Tänk dig då att komma från ett land längst ned till vänster till Sverige som ligger absolut längst upp till höger i diagrammet. I deras ögon är Sverige världens mest extrema land. Det blir inte bara en kulturkrock, som kan vara en lustig missuppfattning om något, utan det blir en kulturkonflikt eftersom synen på hur man ska leva och vara skiljer sig så mycket åt att båda sidor tycker att deras sätt är det rätta.

Svårt att tänka om

Det är svårt att tänka om och förstå att i Sverige så vill myndigheterna barnen väl.

– Om staten knackar på dörren i hemlandet så är det inte med goda avsikter. I Sverige har vi gett socialtjänsten mandaten att omhänderta våra barn om vi inte kan ta hand om dem. Man har frågat svenskarna vilken myndighet man litar på mest – det är Skatteverket. Det räcker med att åka till Italien så skulle de säga: ”Men de tar ju våra pengar!”. Då säger svensken ”Ja, men de ger tillbaka också”.

Mustafa tycker att svenskarna har en föreställning om att varje människa i världen egentligen skulle vilja vara svensk. Vårt system är ju fantastiskt. Det stämmer för många, min familj ville bli en del av det svenska samhället, men det finns de som inte vill det. Sedan måste vi skapa förutsättningar för personer att integreras. Det ligger inte bara på samhället att integrationen ska fungera, vi behöver även ställa krav på individen som har ett eget ansvar att integrera sig.

Idag har Mustafa lämnat polisen och 2021 kom han ut med den uppmärksammade boken ”Sju råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land”.

– Att bli en del av det svenska samhället handlar om att lära sig den svenska kulturen. Föräldrabalken – hur många har koll på den? Det har alla svenskar, för den hör ihop med vår kultur. Vi slår inte barn bara för att det står i Föräldrabalken, vi gör det inte för att vi inte tycker att man ska göra det.

Sju råd för att bli lagom svensk

I boken tar Mustafa Panshiri upp sju råd för att bli lagom svensk, för att kunna få svenska vänner, bli accepterad i gemenskapen på arbetsplatsen och i andra sammanhang.

Nr 1 är att behärska det svenska språket. Undersökningar visar att svenska folket betraktar en person som svensk till stor del om denne följer svenska lagar och pratar svenska.

– När jag växte upp så pratade vi förortssvenska med flit för att vi tyckte att det var coolt. Men det märkte vi inte gick hem oss våra svenska flickvänners föräldrar, så för att passa in i olika sammanhang så gäller det att anpassa sig. Det gör även svenskar som har en utpräglad dialekt och flyttar till en annan del av Sverige.

Nr 2 enligt boken är att lära sig svenska koder. I mötet med svenskar får man bäst lära sig de informella spelregler som svenskar förhåller sig till och de flesta följer.

– Nr 3 är att göra lumpen. När alla bär likadana uniformer och arbetar tillsammans bryr man sig inte om identiteten och etniciteten utan alla är en del av gruppen. Föreställningen om att människor från vissa kulturer, religioner och ursprung inte klarar av att följa våra spelregler är de låga förväntningarnas rasism. Att säga ”Det här förväntas av dig i Sverige” underlättar integrationen, avslutar Mustafa Panshiri.