Chris Pettersson var en populär föreläsare som motiverande andra till bättre arbetsresultat. Något som han inte pratade om var att han själv led av svår OCD. Nu vill han lyfta stigmat om psykisk ohälsa.
Chris Pettersson var en populär föreläsare som motiverande andra till bättre arbetsresultat. Något som han inte pratade om var att han själv led av svår OCD. Nu har han gått ut med sina problem i ett uppmärksammat inlägg på sociala medier och vill lyfta stigmat om psykisk ohälsa.
– Det var helt otroligt vilket genomslag inlägget fick. Kontentan är att stigmat måste lyftas för att rädda liv. Det finns ingen tid att förlora och det kan inte sägas för många gånger hur viktigt detta är, säger Chris.
Han berättar att han helt plötsligt drabbades av OCD; det var tvångstankar och tvångshandlingar som tog enormt mycket tid. Han kunde tvätta händerna 20-30 gånger om dagen, stå och räkna på spisen i timtal, men också ha tvångstankar om sjukdomar, konflikter som inte fanns och negativa tankar på hur han upplevdes i andras ögon.
– Jag fick diagnoserna OCD och hälsoångest. I de perioder då det var som värst blev jag helt lamslagen och varken vågade, kunde eller ville gå utanför dörren eller ens ur sängen.
Var rädd att bli tvångsintagen på psyket
Det värsta var att han trodde att han var galen.
– Framför allt så trodde jag att jag skulle bli tvångsinlagd, för det var den bilden jag hade av svensk psyksjukvård. Jag hade en otroligt skeptisk syn mot psykologer och mot hela primär-psyksjukvården som jag bara hade hört skräckhistorier från. En bild som ändrades som tur var.
Till slut var han tvungen att ta valet om han skulle fortsätta att försöka bli bättre, eller om han skulle avsluta allt.
– Jag stod på Slussens tunnelbanestation och jag hade två vågskålar framför mig. Den ena var fylld med alla mina glada minnen, min familj och mina vänner. Den andra var fylld med min sjukdom och allt som kommer med den. Den enda frågan som kom upp i huvudet var om jag skulle hoppa på tåget, eller under det, säger Chris.
Som tur är tog Chris det första valet och mår idag mycket bättre. Han har genom ett antal olika självutvecklade tekniker, blandat med terapi och med mycket stöd från familjen som han senare öppnade upp sig inför kunnat nå hela vägen till ett i stort sett normalt liv.
– Det finns ett par saker jag fortfarande inte kan göra, som att flyga eller att resa obehindrat. Jag kan inte heller vara på vissa platser utan att känna stark ångest. Men det blir hela tiden bättre med små steg framåt.
Självmordsrisken är tio gånger högre vid OCD
En studie från Karolinska Institutet visar att självmordsrisken är tio gånger högre för en person med OCD. Det är en allvarlig sjukdom som snabbt kan förvärras om man inte får rätt hjälp. KBT har bäst forskningsstöd och hjälper många. Efter en beteendeanalys föreslås vilka metoder som kan passa klienten.
Chris gick många omgångar i traditionell KBT. Han har även gått i samtalsterapi, hypnoterapi och affektfokuserad psykoterapi.
– KBT:n med sin mer aggressiva exponering har inte alls fungerat för mig och den har snarare i omgångar gjort mig sjukare då min hjärna har bedömt exponeringen som ett bevis för att jag behöver vara rädd för det som min hjärna har uppdiktat, säger Chris.
Han uppfann en egen metod som han kallar för ”oöverlagd exponering” och det handlar mycket om att skapa/hitta möjligheter som framför allt motiverar individen till tröskelöverskridande aktiviteter på platser som hela tiden närmar sig ångestens centrum.
– Det är en metod som har fått mig att komma framåt, även om det tar längre tid. Jag använder också olika tekniker som syftar till att du ska vara så öppen, inkännande och ärlig med dina känslor att det till slut tar udden av den skam du eventuellt känner. Just öppenheten har genom forskning visat sig ha en väldigt positiv effekt på till exempel trauma, stress eller annan psykisk problematik.
Idag bedömer han sig vara cirka 86 procent frisk enligt de mål och hållpunkter han själv har satt upp.
– Jag tvättar händerna i snitt 4×20 sek om dagen idag och jag minns inte senast jag kollade spisen på ett överdrivet sätt. Så det här arbetet med mig själv under tre år har verkligen gett effekt.
Chris är tillbaka med sina föreläsningar, men vill nu fokusera på det han kallar ”mental hållbarhet”, som enligt honom är den förebyggande delen av psykisk ohälsa.
– Nu har jag en helt ny mening med mina föreläsningar och det är det bästa jag kan göra både för mig själv och andra. Att hjälpa andra och mig själv samtidigt, avslutar Chris.
