Hälften av socialsekreterarna utsätts för hot och våld
Jenny Fors 9 Feb 2022

Nyligen fick regeringen ta emot förslag på skärpningar i brott mot personer i samhällsviktig verksamhet. En utredning pekar på behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd av personal som utsätts för hot och våld på grund av sin yrkesroll.
Utredningen föreslår en annan grund för bedömningen av våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion och förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion där det ska finnas ett grovt brott i straffskalan.
Visions undersökning om förekomsten av hot och våld inom socialt arbete, Har du familj?, har utgjort en grund för utredningens underlag. Undersökningen visar att nästan hälften av personalen inom socialt arbete hade utsatts för hot, våld, trakasserier eller personangrepp de senaste 12 månaderna vid ett eller flera tillfällen.
Nästan fyra av tio i undersökningen tycker att det straffrättsliga skyddet är mycket eller ganska svagt och en tredjedel har otillräckliga kunskaper om hur skyddet ser ut.
"Vision driver ett påverkansarbete för att arbetsgivarna ska ta sitt arbetsmiljöansvar och öka tryggheten på jobbet", säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett inlägg på fackförbundets hemsida.
"En av de mest utsatta yrkesgrupperna i socialt arbete är behandlingspersonal, men även fältassistenter och kuratorer utsätts för hot och våld. Den vanligast förekommande incidenten för alla yrkesgrupper i socialt arbete är diffusa hot. Det kan till exempel vara en fråga som ”Har du familj?” eller hot om eventuellt självmord på grund av vissa beslut.", fortsätter hon.
Sju av tio uppger att ingen polisanmälan har gjorts
Hela sju av tio av de som utsatts svarar att incidenten inte polisanmälts och bara en tredjedel svarar att polisanmälningarna lett till förundersökning. Bara var tionde anmälan uppges ha lett till fällande dom.För att alla ska ha ett starkt skydd i sitt jobb ställer Vision följande krav på regering och riksdag:
- Att den straffskärpningsgrund som föreslogs i Blåljusutredningen (SOU 2018:2), där man som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet beaktar att någon utsatts med anledning av dennes yrkesutövning, införs.
- Att regeringen utreder hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas gällande diffusa hot och trakasserier i yrkesutövning.
- Att större andel av polisanmälningar gällande hot, personangrepp och våld utreds. Återkoppling till målsägande gällande förundersökningens resultat ska alltid ske.
- Att möjligheten att få skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning ses över och förstärks.
Jenny Fors 9 Feb 2022
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Nu kan fler få öva på utmanande beteende
Hot och våld gör att vi omedvetet får en stressrespons där vi reagerar genom kamp, flykt eller stelna. Med hjälp av Virtual Reality går det att träna på sitt eget agerande för att förhindra att situationen eskalerar till våld.
-
När blåmärken inte syns
"När man väl söker hjälp har våldet eskalerat. Våldet har pågått under en längre tid". Gästkrönika av Pia Johansson, författare till boken "För ditt eget bästa", (2019) Ordberoende förlag.
-
Färre skjutningar i Malmö med strategin Sluta skjut
Skjutningar och sprängningar i Malmö har minskat sedan Sluta skjut infördes för snart sex år sedan. Det visar en uppföljning av strategin som Malmö universitet gjort på uppdrag av Brå.
-
Här är alla kommande utbildningar och seminarier
Hedersrelaterat våld och juridiken, Tvångssyndrom, SSIL utbildningsdag i Örebro och Stora LSS-Dagen i Stockholm. Det händer mycket framöver, inte minst efter sommaren.
-
Vittnesmål från Ystadsfamiljen i boken Instängda barn
Fallet om Ystadsfamiljen chockerade många, men det är inte den enda gången föräldrar isolerat sina barn från omvärlden. Bara i Skåne finns ytterligare två exempel.
-
"Vi märkte att det var svårt att nå fram till kvinnorna"
Kvinnor som lever i kriminella miljöer har svårt att få hjälp. Samhället ser kvinnorna som brottsoffer och de får inte samma stöd som manliga avhoppare.
-
De ska minska desinformationen om socialtjänsten
Evin Bider och Basem Al Nabulsi arbetar som samhällsvägledare i Uppsala kommun för att sprida information om hur socialtjänsten fungerar.