Linköpings Stadsmissions HVB för kvinnor i beroende – Oasen arbetar hela tiden med kvalitetssäkring och uppföljning. På Socionomdagarna berättar de hur.
Linköpings Stadsmissions HVB för kvinnor i beroende – Oasen arbetar hela tiden med kvalitetssäkring och uppföljning. På Socionomdagarna berättar de hur.
För individen innebär varje misslyckande av en insats en stigmatisering och ett steg bakåt i dess utveckling. Det blir ett onödigt personligt lidande, men i längden också en stor extrakostnad för samhället. Därför är det viktigt att hela tiden ge individen förutsättningar för förflyttning i rätt riktning, vilket kräver professionalitet, struktur och kvalitet i samtliga led av behandlingar och insatser.
En av de verksamheter inom Stadsmissionen i Östergötland som har infört kvalitetsledningssystemet är Oasen, ett HVB för kvinnor med beroendeproblematik.
Under Socionomdagarna den 22 november kommer Kenneth Humling och Sara Liljegren, enhetschef på Oasen HVB att tala om sitt arbete med kvalitetssäkring och uppföljning
Oasen HVB använder sig av SSIL:s kvalitetsindex som ett av verktygen i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialsekreterare intervjuas av SSIL för att fånga upp synpunkter, erfarenheter och bedömningar av verksamheten efter en placering. Statistiken sammanställs sedan till en rapport där Oasen jämförs med övriga HVB i landet som använder sig av tjänsten. Oasens medelbetyg för det senaste året är 9,0, att jämföra med rikssnittet som är 8,3. Det innebär att Oasen HVB ligger över medelbetyget vid samtliga frågor.
En av kommunerna skriver så här: ”Detta är en av de verksamheter som jag varit allra mest nöjd med genom tiderna och under åren jag arbetat. Det är ett toppenställe! Deras starkaste sidor är bemötandet, behandlingens innehåll, dokumentationen, återrapporteringen och samverkan med mig”.
– Vi är givetvis mycket glada och tacksamma för all positiv respons i rapporten, men tänker samtidigt att vi alltid kan göra bättre. Att kvinnor i beroende får kompetent och specialiserad vård är något vi brinner för. Det arbetet måste ALLTID utvecklas. Det är det minsta vi kan göra för dessa kvinnor som har en så svår och jobbig situation. Vi måste därför inte bara vara bra, vi måste vara bättre än bra”, menar Mika Fischer, biträdande föreståndare på Oasen.
