Kommunernas roll och ansvar i frågor om våldsbejakande extremism har kommit att stå i fokus i diskussioner om hur Sverige ska bli bättre på att förebygga våldsbejakande extremism.
Segerstedtinstitutets rapport ”Från ord till handlingsplan” har kartlagt hur förekomsten av kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism såg ut i april 2017, och analyserat planernas innehåll.
Den här rapporten ger en bild av hur man ska fortsätta att utveckla det lokala arbetet.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Segerstedtinstitutet konstaterar gemensamt att det behövs fler lokala lägesbilder, som är grund för vilken typ av arbete som behövs inom området i den egna kommunen, där en handlingsplan kan vara ett av flera sätt, för det är det praktiska arbetet på lokal nivå som ger resultat – inte formerna för det.
Arbetet med våldsutövande extremism får inte bli ett eget stuprör att hanterar i kommunerna, utan behöver integreras med folkhälsoarbete, social hållbarhet, och ett brottsförebyggande perspektiv.
En aktuell, lokal lägesbild behövs för att veta var, hur och gentemot vilka grupper man ska jobba, för att lyckas på bästa sätt.
Det finns sedan länge etablerade och beprövade arbetssätt inom kommunerna, där man har lång erfarenhet av att jobba med individer i riskzoner. Till exempel så kan en lärare som känner oro för att en elev far illa eller riskerar att fara illa, göra en orosanmälarn till socialtjänsten.
Viktigast för en långsiktig framgång är att börja pröva olika metoder för att utveckla arbetet mot våldsutövande extremism, som bör basera sig på de beprövade erfarenheter som finns i kommunerna, men även goda exempel från andra länder, aktuell forskning och de lokala aktuella lägesbilderna.
Samverkan mellan kommuner, stat och andra huvudmän måste också utvecklas och förbättras, den här frågan ligger inte bara på enskild kommun, utan allas erfarenheter måste tas vara på.
Den största utmaningen är nu att gå från övergripande idéer, krav på att ta fram policys till att utveckla konkreta metoder och arbetsformer, som kan bli användbara verktyg för lärare, ungdomsarbetare och socialarbetare i de kommuner där behovet finns.
Källa: skl.se