Fortfarande stora brister när samhället omhändertar barn

Mindre än hälften av barnen placerade på särskilda ungdomshem känner sig trygga, bland flickorna svarar bara drygt var fjärde flicka att hon alltid känner sig trygg på boendet. Det visar Barnombudsmannens årsrapport.
Illustration: Emma Virke.

Mindre än hälften av barnen placerade på särskilda ungdomshem känner sig trygga, bland flickorna svarar bara drygt var fjärde flicka att hon alltid känner sig trygg på boendet. Det visar Barnombudsmannens årsrapport.

Mindre än hälften av barnen placerade på särskilda ungdomshem känner sig trygga, bland flickorna svarar bara drygt var fjärde flicka att hon alltid känner sig trygg på boendet. Det visar Barnombudsmannens årsrapport Vem bryr sig – när samhället blir förälder, som överlämnas till regeringen.

– När det gäller barn i samhällets vård måste vi skärpa kraven. Syftet med ett omhändertagande, som är ett stort ingrepp i ett barns liv, är att barnet ska få det bättre – aldrig sämre. Det är anmärkningsvärt att vi snart ett decennium efter den uppmärksammade Vanvårdsutredningen inte har kommit längre när det gäller placerade barns rättigheter, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin

Förväntningarna på Sverige och regeringen är stora. Sverige var först i världen med att förbjuda barnaga, första land att erbjuda sig bli vägvisarland inom FN:s Globala Partnerskap mot våld mot barn och förra året stod också regeringen värd när det första globala toppmötet mot våld mot barn arrangerades. Nästa år blir barnkonventionen svensk lag och det krävs åtgärder för att komma tillrätta med de väl kända och dokumenterade brister som ännu finns kvar.

Barnombudsmannens rapport visar att många placerade barn inte får den skolgång de har rätt till och att våld och övergrepp fortfarande är vardag för många barn i den sociala barnavården. Mer än hälften av flickorna och knappt var tredje pojke på de särskilda ungdomshemmen har haft fler än fem tidigare placeringar. Varje ny placering ökar risken för skolavbrott, att barnets hälsa försämras och att tilliten till socialtjänsten och vuxenvärlden i stort försämras.

– Barnets rätt till delaktighet, ett gott bemötande och individanpassade insatser är centrala för att samhällsvården ska lyckas. Här ser vi fortfarande stor förbättringspotential och förändringstakten måste öka. För det enskilda barnet är det ödesdigert när samhället misslyckas och för samhället blir det dessutom i det långa loppet oerhört kostsamt, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.

Barnombudsmannen vill se följande förändringar:


Säkerställ barnperspektivet i den sociala barnavården

– Säkerställ att barnet ses som rättighetsbärare i utformningen av ny socialtjänstlag.

– Reformera tvångsvården av barn så att den stämmer överens med barnkonventionen när den blir lag 2020.
– Ställ krav på att sammanbrott av vården ska utredas tillsammans med barnet i varje enskilt fall samt att orsakerna till sammanbrott följs på nationell nivå.
Stärk kravet på barnets delaktighet

– Utred hur lagstiftningen vad gäller barnets rätt till delaktighet, rätten till information och prövningen av barnets bästa kan förtydligas.

– Ställ krav på socialnämnd och domstol att inför beslut om åtgärder enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga tydliggöra hur barnet har varit delaktigt och hur prövningen av barnets bästa har genomförts.
Vidta åtgärder för att minska ohälsan

– Påskynda utvecklingen av placeringsformerna så att de bättre möter barnets hela vårdbehov.

– Utvidga dödsfallsutredningarna enligt lex Bobby så att de även omfattar barn som tar sitt eget liv.
Tydliggör ansvaret för barnets skolplikt

– Utred möjligheterna att vitesförelägga kommuner som inte säkerställer det placerade barnets skolplikt.

Stärk barnets skydd mot våld

– Utred möjligheten att införa en straffbestämmelse om barnmisshandel i brottsbalken i enlighet med Barnrättighetsutredningens förslag.

– Säkerställ att ansvariga för uppföljning och tillsyn av placeringar alltid undersöker förekomsten av våld.
Säkerställ barnets möjligheter till upprättelse

– Lägg en proposition med förslaget att Sverige tillträder det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism.

– Utred möjligheterna för det placerade barnet att föra fram klagomål vid missförhållanden och rättighetskränkningar för att få upprättelse.
– Utred möjligheterna för Barnombudsmannen att ta emot, utreda och besluta i enskilda ärenden som rör barn samt att företräda barn i domstol.
Om rapporten
I Barnombudsmannens årsrapport 2019 har vi följt upp de brister och rättighetskränkningar som barn berättat om i ett par av våra tidigare årsrapporter. Under 2018 har vi samtalat med 35 barn i olika placeringsformer inom den sociala barnavården. Vi har också genomfört en enkät med 266 barn placerade på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Frågorna har rört rättighetsområden som delaktighet, bemötande, hälsa, utbildning och skydd mot våld. Enkäten och samtalen, tillsammans med den forskning och de myndighetsrapporter som beskrivs, ligger till grund för Barnombudsmannens rekommendationer och förslag.

Rapporten finns att ladda ned på barnombudsmannen.se

Related posts