Finns det en flyktingkris att tala om? Nytt forskning ska analysera vad 2015 års flyktingströmmar handlade om EU:s interna gränser, politisk polarisering eller ett verkligt ökat antal flyktingar i världen.
Var 2015 års flyktingkris en kris i fråga om flyktingar i sig eller en fråga om EU:s interna gränser, politisk polarisering och brist på krishantering? I ett nytt forskningsprojekt finansierat av EU Horizon 2020 och lett från Uppsala universitet, ska frågan studeras med utgångspunkt i elva olika länder och med 14 olika partners, från bland annat Irak, Libanon och Turkiet.
Projektet, “RESPOND – Multilevel Governance of Mass Migration in Europe and Beyond”, omfattar åtta forskningspaket som berör flyktingar inom EU-länderna och Turkiet samt samstämmigheten inom flera områden: policyn, gränshantering, flyktingskydd, mottagning, integration, europeisk identitet, en jämförelse och sammanfattning mellan dessa områden samt en enkätstudie.
– I fråga om integration, som är en av de större paketen, fokuserar vi på religionens roll som resurs, medborgarskap, boende, utbildning och arbete samt psykosocial hälsa, säger Önver Cetrez, docent och projektets vetenskapliga koordinator, teologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Forskarnas avsikt är att titta närmare på komplexiteten i mottagningen av flyktingar i de länder som ingår i projektet samt föra samman olika samhällsaktörer på flera nivåer i samhället. Dessutom ska projektet etablera kommunikationslänkar mellan dessa aktörer genom att tillämpa innovativa metoder som rundabordssamtal med skilda samhällsaktörer och så kallad Advice Hubs. Flyktingar som ska intervjuas är minst ett sextiotal i varje land och främst från Mellanöstern, Asien och Nordafrika.
– För att skapa en förståelse av en så omfattande fråga kommer vi att studera flyktingars ursprungsländer, transitländer och destinationsländer. Det görs dessutom genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Ett viktigt bidrag i denna forskning är lokala aktörers inflytande i flyktingmottagande och förstås att lyssna på flyktingars egna berättelser, säger Önver Cetrez.
I projektet vill man lyfta fram flyktingarna som förmedlare av kunskap genom att de själva deltar i delar av dataframställningen, till exempel genom så kallad photovoice, konstutställningar och en dokumentärfilm.
Projektet ska förutom vetenskapliga artiklar, böcker och konferenser också resultera i rapporter bestående av policyriktlinjer, rapporter med information om specifika länder och jämförande mellan länder, etiska riktlinjer och jämförande kvantitativt dataunderlag.
Projektet koordineras av Uppsala universitet och är placerat vid Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet.
Fakta: De deltar i projektet
Deltagande partners i projektet är förutom Uppsala universitet, The Glasgow Caledonian University, Georg-August-Universitat Gottingenstiftung Offentlichen Rechts, The Chancellor, Masters and Scholars of the University of Cambridge, Istanbul Bilgi University, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Özyegin Universitesi, Universita Degli Studi di Firenze, Panepistimio Aigaiou, Oesterreichische Akademie der Wissenschaften, Uniwersytet Warszawski, Kobenhavns universitet, Lebanon Support, Hammurabi Human Rights Organization.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';