Familjehem

Flera brister i samhällets stöd till de yngsta barnen

Magnus Jägerskog

En ny rapport från Bris visar att yngre barn sällan beviljas insatser från socialtjänsten och att tillgången till stöd skiljer sig beroende på var barnet bor. Bris anser att samhällets stöd till de yngsta måste bli mer tillgängligt och jämlikt.

En ny rapport från Bris visar att yngre barn sällan beviljas insatser från socialtjänsten och att tillgången till stöd skiljer sig beroende på var barnet bor. Bris anser att samhällets stöd till de yngsta måste bli mer tillgängligt och jämlikt.

Varje barn har rätt till en trygg uppväxt, liv och utveckling. Ändå finns det barn i Sverige som lever i utsatthet från tidig ålder. Bris nya rapport ”Se mig – rätten till stöd tidigt i livet” fokuserar på barn upp till sex år som lever i utsatthet och samhällets ansvar att ge skydd och stöd. Genom vad barn berättat i Bris stödlinje, intervjuer med yrkesverksamma inom förskola, socialtjänst och BVC, samt utifrån forskning och myndighetsrapporter beskriver rapporten barns erfarenheter av att fara illa och vad som gör att samhällets stöd till de yngsta barnen brister.  
– I den offentliga debatten har frågan om tidiga insatser fått allt större utrymme, men samtalet fokuserar på insatser till de äldre barnen och de yngsta barnens situation osynliggörs. Samtidigt vänder sig barn till Bris och berättar om utsatthet de levt i sen de var små och om vuxna som inte gör tillräckligt för att de ska få hjälp i sin situation, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. 

I rapporten lyfter Bris barns egna berättelser om att leva i utsatthet som yngre och vad det fått för konsekvenser för barnen som äldre. Barn berättar om hur det är att växa upp med föräldrar som inte tar hand om dem och deras yngre syskon, om att bli lämnad ensam, få ta för stort ansvar och bli utsatt för våld. 

Barn ser ofta en koppling mellan den utsatthet de befunnit sig i vid mycket låg ålder och hur de mår idag. Forskning visar att våld och utsatthet under tidig barndom får konsekvenser för barnet både på kort och lång sikt, och kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa.  

”Min barndom blev stulen från mig och mina tonår kommer också att bli det eftersom ingen hjälper till och jag kan inte hjälpa mig själv eftersom jag är ett barn.” 

Det krävs att vuxna agerar på sin oro

De yngsta barnen har samma rätt till stöd som äldre barn, men de har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda. För att barn ska få stöd krävs det att vuxna som möter barnet ser och agerar på sin oro. Rapporten visar att det finns flera brister i samhällets stöd till de yngsta barnen. Förskollärare och BVC-personal som Bris pratat med lyfter att de bland annat saknar tid och resurser att ha samtal med föräldrarna om oro de känner, samt att de saknar rutiner och metoder för hur samtalen ska ske.   

Rapporten visar även att när socialtjänsten utreder barns situation görs de yngsta barnen sällan delaktiga. Dessutom skiljer sig tillgången till stöd åt. De yngsta barnen får i för låg utsträckning stödinsatser av socialtjänsten, och tillgången och kvaliteten i stödet skiljer sig beroende på var i landet barnet bor.    

– För att barn ska få det stöd de har rätt till krävs stora samhällsförändringar. Kommuner måste säkerställa att varje barn har rätt till en förskola av god kvalitet, där personalen har tid, kunskap och resurser att fånga upp barn som riskerar att fara illa. Tillgången till tidiga och förebyggande insatser måste öka och bli mer jämlik. Barns rätt till stöd får inte vara beroende av var i landet barnet bor, säger Magnus Jägerskog.  

Rapporten har tagits fram med stöd av Egmont Fonden. 

Källa: Bris