Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE vill ha korrekt statistik, eftersom det förekommer uppblåsta siffror där man tittat på hur vanlig könsstympning förekommer i ett afrikanskt land och sedan förutsätter att siffrorna är de samma i de land man flyttat till inom EU.
Med dessa siffror så kan man få fram att det skulle finnas 150 000 omskurna kvinnor i Sverige, när den korrekta siffran, med stöd från Socialstyrelsen är 38 000 kvinnor
Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE vill ha korrekt statistik, eftersom det förekommer uppblåsta siffror där man tittat på hur vanlig könsstympning förekommer i ett afrikanskt land och sedan förutsätter att siffrorna är de samma i de land man flyttat till inom EU.
Med dessa siffror så kan man få fram att det skulle finnas 150 000 omskurna kvinnor i Sverige, när den korrekta siffran, med stöd från Socialstyrelsen är 38 000 kvinnor.
Idag förekommer dessa uppblåsta siffror i media om omskärelse, och det riskerar att leda till att fler flickor ska råka illa ut, säger professor Sara Johnsdotter vid Malmö Högskola. Vidare säger hon:
-Om föräldrar som tvekar om de ska låta omskära sin flicka eller inte, och det offentliga budskapet från samhället här är att det är extremt stora mörkertal, så ökar risken för att flickan ska få genomgå omskärelse.
Sara Johnsdotter är professor i medicinsk antropologi vid Högskolan i Malmö och berättar att 95 procent av de somaliska invandrarna är negativa till könsstympning enligt forskning, de påverkas av att det är förbjudet i Sverige och att många muslimer från andra länder inte alls har den här traditionen.
Sara Johnsdotters studier kring alla svenska domar och brottsutredningar kring omskärelse sedan 1982 visar att färre än en flicka om året blivit omskuren på semestern.
EIGE menar att en rimlig uppskattning är att drygt 2000 tjejer finns i riskzonen i Sverige.
Professor Birgitta Essén vid Uppsala Universitet säger att risken är störst för tjejer som semestrar länge utomlands hos släkt som fortfarande anser att könsstympning är rätt.
-Barn som studerar utomlands under längre perioder, vilket vi ser är en trend, har ökad risk. Det kan handla om barn som lämnar svenska skolor och kanske placeras i Kenya eller andra områden, säger Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala Universitet.
Källa: Sveriges Radio
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';