Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov? Socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, vill gärna dela med sig av ett spännande projekt. Vi ska få följa med på hennes resa att skapa ett helt nytt skyddat boende och hur man redan på ritstadiet kan planera för barnanpassning av den fysiska miljön.
Vi pratar ofta om det psykiska stödet till barn som mår dåligt och har farit illa. Mindre blir sagt om den fysiska miljön som också kan påverka måendet, både negativt och positivt beroende på hur den är utformad. Många förknippar ett fysiskt barnanpassat boende med en färgstark historia. Den bilden vill jag nyansera i min artikelserie där den här delen kommer att fokusera på planritning och färgsättning.
Läs del 1 Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
En lekplats där ett barn vistas under en mycket begränsad tid kan absolut innehålla många starka färger. Likaså bör barn få tillgång till färgstarka leksaker. Ett sovrum i ett kollektivt boende/en lägenhet där ett traumatiserat barn förväntas ha ett fungerande vardagsliv under några månader bör däremot inte se ut på det viset.
Trauma-informerad design
Under ett av mina senaste barnsamtal när vi pratade om den fysiska boendemiljön uppfattade jag tydligt meningen ”den får inte vara gammal eller mörk”. Med barnens åsikter och inspiration från bland annat ”trauma-informerad design” som utvecklats i USA under senare år, tar jag min utgångspunkt i denna artikel.
Fritt översatt innehåller trauma-informerad design ett antal principer; säkerhet och tillit, val och egenmakt, gemenskap och samarbete samt skönhet och glädje. Genomgående är kopplingar till naturen. Forskning visar att spendera tid i och runt naturen ger psykologiska och fysiska hälsofördelar.
Den förstnämnda principen om säkerhet och tillit är central i ett skyddat boende och fysisk säkerhet tänker jag kan utformas både genom skyddsanordningar så som lås och larm men även exempelvis bra ljussättning. Många barn är nämligen mörkrädda och särskilt de som varit utsatta för trauman. Vidare föredrar en del mindre utrymmen för att de är lättare att överblicka och därmed upplevs tryggare.
Val och egenmakt tänker jag kan handla om att barnen exempelvis behöver få vara med och välja sin fysiska miljö. Gör ditt bästa för att ge barnen möjlighet att återta någon form av egenmakt i en situation där deras livskarta blivit omritad av vuxna barnet kanske aldrig ens träffat.
Våld påverkar på olika sätt
I Fredahusets pågående projekt kommer vi att möjliggöra att fyra av lägenheterna görs om till två större genom att låta installera en brandsäker dörr mellan dem, som vi kan låta vara olåst. Detta för att kunna ta emot en större familj med exempelvis tonårsbarn som vill ha mer eget utrymme.
De allra flesta av våra placerade barn har upplevt våld i nära relation vilket påverkar dem på olika sätt. Jag tänker därför att vi behöver anpassa den fysiska miljön och exempelvis välja bort den populära ”öppna planlösningen”. Barn som upplevt trauma behöver kunna stänga om sig. De behöver få välja själva när de vill avskärma viss miljö utan att känna sig ensamma och utestängda. Jag förespråkar därför dörrar att stänga mellan exempelvis vardagsrum och kök för att minimera överstimulans från ljud och ljus. Vi behöver skapa plats för frivillig avskildhet och det görs både genom planritning och möblemang, det sistnämnda kommer att diskuteras i en annan artikel längre fram.
Den tredje principen handlar om gemenskap och samarbete där bland annat vikten av flexibla och varierande utrymmen nämns. Fredahusets lägenheter är belägna i kluster med tillhörande personallägenhet. Att som barn ha tillgång till andra barn kan öka gemenskap och det behöver givetvis ske under säkra former. Erbjud med fördel gemensamma ytor eller en personallägenhet med personal som bjuder in till gemensamma aktiviteter.
Naturen ger ett lugn
Den sista principen lyfter skönhet och glädje. Den fysiska miljön ska vara trivsam och som förslag ges naturliga material för att bjuda in naturen. Naturen erbjuder ett lugn för såväl barn som vuxna. Därför har vi utgått från jordnära färger när vi planerat färgsättningen i lägenheten. Det finns också mycket forskning (om än omtvistad) om vad olika färger symboliserar, där grönt genomgående brukar användas för att skapa lugna miljöer. Vissa färger så som exempelvis rosa anses göra oss mer energiska. Kanske bör vi därför använda oss av båda?
Vidare finns det att välja mellan varma och kalla kulörer, där vi har valt en mer neutral färgsättning utifrån att för varma färger lätt tolkas som ålderdomliga och motsatsen riskerar att uppfattas avståndstagande. Vilken färgmättnad du än väljer, håll genomgående samma för att förbättra helhetsintrycket.
När det kommer till ljuset finns det mycket att göra med färgsättningen, utan att för den skull måla hela fastigheten/lägenheten i vitt. Vi väljer bort tapeter utifrån att de är enkla för barn att riva itu och svårare att rengöra. Förslagsvis används en glansigare yta på färgen snarare än matt av samma anledning. Skulle väggarna av någon anledning behöva renoveras görs det enkelt genom att ta fram en pensel med rätt färg och måla över. Lägenheten behöver vara lätt att hålla ren och ha god standard över tid för att inte upplevas som ”gammal”.
Avslutningsvis är det lätt att tänka att boenderummet/lägenheten ska påminna om hemmet men då gör vi en tankevurpa. Om ett boenderum/lägenhet är alltför hemlikt finns risken att vi återskapar det trauma familjen precis upplevt och som är anledningen till att de blivit skyddsplacerade. Fastigheten/lägenheten ska därför varken likna hemmet eller kännas som en institution. Den ska vara välkomnande, trygg och ge möjlighet att få vara barn igen.
Sol Lindhöjd, Fredahuset
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';