En ny kompassriktning kan vara första steget för att må bättre

– Trauma har många likheter med utmattning. Man kan också feldiagnosticeras med adhd fast man i själva verket har PTSD. Det menar Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, som föreläste om trauma på Socionomdagarna.

– Känslorna fladdrar hit och dit, man upplever stress och ångestpåslag, systemet vill inte gå ner i vila. Likt personer med adhd och autism kan man också uppvisa känsloutbrott, koncentrationssvårigheter, ångest, rastlöshet och undvikande beteende.

Ulf Gustavsson har skrivit boken Krig, tortyr och flykt tillsammans med Niklas Möller och Isabel Petrini. Han har egen praktik och arbetade tidigare som verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.

Personer som har utsatts för trauma upplever ofta en maktlöshet. De har återkommande minnen, tankar och känslor som framkallar stress och upplevs som ett hot.

– Det här gör att personen generellt är mindre kapabel att klara av utmaningar. Man blir upptagen av traumat och får ut mindre av livet, vilket leder till depressivitet. Självbilden förändras, man upplever att man inte kan göra vissa saker och man känner också skuld och skam.

Ensamhet är vanligt eftersom man ofta drar sig undan.

– I svåra situationer kan vi också börja tänka på existentiella frågor; Vem är jag? Vad är meningen med livet? Det mänskliga mötet är läkande, där en annan människa kan bekräfta och ge hopp.

Viktigt att främja trygghet

När man möter en person som har upplevt trauma är det viktigt att främja trygghet.

– Var lugn och avspänd. Sedan är det välgörande att främja personens upplevelse av kontroll. Det kan även vara små detaljer, som att låta personen välja stol.

KASAM, att få en känsla av sammanhang, gör att man klarar påfrestningar lättare. Det handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

– Sedan är det viktigt att bekräfta personen och dennes känslor. Tänk på de två grundgesterna; att ha ett positivt, öppet och positivt förhållningssätt eller aversivt, värjande och kritiserande. Det finns alltid en väg framåt och genom ACT kan du hjälpa klienten att identifiera vad som är viktigt i livet och ta de första stegen mot det, istället för att fastna i sina känslor.

Genom spegling kan du bekräfta personens känslor och försöka uppmärksamma och uppmuntra det positiva.

– Fånga en ljusglimt av vilja, intresse, humor, lättnad. Använd det som finns. En önskan att uppnå något kan användas som drivkraft till att nå dit. Att ändra perspektivet och få klienten att se problemet på ett annat sätt kan hjälpa till att hitta en väg till förändring och visa att problemet är möjligt att hantera.

Hemska mardrömmar varje natt

Ulf Gustafsson berättar om en klient från tiden på Röda Korset. Det var en ung man som hade blivit kidnappad som 11-åring och tvingats bli barnsoldat. Han led av hemska mardrömmar varje natt där han återupplevde de plundringsräder mot civilbefolkningen som han hade tvingats delta i. Han hade tvingats skjuta, rikta vapen mot människor som bad för sina liv och dessa minnen gav honom stor ångest.

– Jag sa att hans känslor betydde att han hade sin moral intakt. Att han har respekt för människoliv, till skillnad från de som hade tvingat honom till dessa handlingar. Det hade han inte tänkt på tidigare.

Det vi känner ångest och oro över bryr vi oss om.

– Genom att skapa en ny inramning kan vi vända ångest till livsvärden och istället för offer kan vi se oss som överlevare. Vi kan vända svaghet till styrka, obegripligt till begripligt, likgiltighet till engagemang.

Ett första steg i rätt riktning

I sitt terapirum har Ulf en pil på golvet. Den visar att våra livsvärden är kompassriktningar för vårt handlande.

– Missbruk styrs av konsekvenser i stunden. Jag har aldrig träffat någon som har tyckt att missbruk vore något att satsa på. När de ställer sig på pilen och funderar på vad de skulle vilja göra i sitt liv, så kan de ta ett första beslut som leder fram till en väg mot det. En målbeskrivning kan bli avskräckande. Det här kan man dela upp på olika områden. Många som mår dåligt har inte haft möjlighet att utforska vad man egentligen skulle vilja göra, så det är bra att reflektera över vad man tycker är viktigt när det gäller till exempel egen tid, relationer, sysselsättning, hälsa och personlig utveckling.

Utifrån ACT, Acceptance and Commitment Therapy, är negativa tankar och känslor inte farliga i sig, de är en del av livet. Det är undvikandet av jobbiga tankar som kan leda till ökad psykisk ohälsa.

– Det farliga hände, inte minnet av det. Att möta ångesten, som att stegvis utsätta sig för att åka buss om det är det man är rädd för är läkande, tillsammans med att återberätta händelsen. Det är bra att sätta traumat på en livslinje, så att det hamnar i ett sammanhang och man ser när händelsen ägde rum, att det finns ett före och ett efter.

Självmedkänsla är också en del av ACT vid trauma; att bemöta sig själv med samma respekt och vänlighet som vi ger våra nära och kära, istället för självkritik.

– Vad tänker du om dig själv, vad är din självberättelse? Om en kompis skulle beskriva dig på ett uppskattande sätt, vad skulle han eller hon säga då? Säkert på helt andra sätt än vad du tänker om dig själv. Jag brukar ställa fram en stol och så får klienten prata till den som om personen skulle prata till sig själv. Det kan hjälpa till att inte fastna i känslor av skuld och skam, avslutar Ulf Gustavsson.