"En fördom att alla sitter för mycket på kontoret"
17 Jan 2023

Enligt EU:s riktlinjer bör en arbetsdag bestå av sittande, stående och gående fördelat på 60-30-10 procent. Forskare vid Högskolan i Gävle har sammanställt resultat från 26 internationella studier med mätdata där kontorsarbetare har burit aktivitetsmätare under hela arbetsdagen. Enligt den nya studien rör sig användarna på gruppnivå 70-20-10, vilket är ganska nära EU:s riktlinjer.
– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, som tillsammans med David Hallman har genomfört sammanställningen som innefattar 2 812 användare.
Resultatet är alltså baserat på ett medel på gruppnivå. Studierna visar en mycket stor spridning mellan individer; på samma kontor kan någon sitta 30 procent och en annan 90 procent. Det finns även stor spridning mellan arbetsdagar för den enskilde.
– Bäst är att fokusera på att identifiera de som rör sig för lite. Man kan tjäna på interventioner i organisationen på de ställen där det finns många sådana individer.
Aktivitetsbaserade kontor ger inte mer rörelse
Forskarna hade trott att aktivitetsbaserade kontor, där man ska röra sig mellan olika delar, är någonting som ger mer fysisk aktivitet. Men studier visar att det gör det inte, eller väldigt lite.– Nej, aktivitetsbaserade kontor löser inte utan vidare problemen med mycket sittande. De anställda rör sig lite mera där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket.
Slutsatsen, enligt Svend Erik Mathiassen, är att de individer det handlar om förmodligen behöver insatser som är ganska omfattande.
De kan till exempel behöva andra byggnader och den senaste trenden är just att bygga hus för kontorsarbete där man inte kommer undan att röra på sig. Hus där det överallt finns saker man måste göra utan att sitta.
– Man ska inte gå på individen och säga "du måste träna", utan främja rörelse i själva arbetet. Och gör man interventioner för dem som behöver det mest så blir det också bra för dem som inte behöver det lika mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
Text: Douglas Öhrbom
17 Jan 2023
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Hedersrelaterat våld – ny metod för varaktig förändring
Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg ger ut en handbok för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck. Boken visar en metod för hur socialtjänsten kan arbeta för att möjliggöra varaktig förändring för utsatta och deras familjer.
-
Sascha Abdelnabi: "Förändring sker genom relationer"
Socialarbetaren och före detta läraren Sascha Abdelnabi brinner för ungdomar i utanförskap. Ungdomar som fastnat i missbruk och kriminalitet och som förlorat hoppet om en bättre framtid.
-
Bilder från utbildningsdagen i Gävle
Den 23 mars var det dags för SSILs utbildningsdag i Gävle på tema "De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott". Vi har träffat nöjda besökare och utställare.
-
Ny granskning av övergrepp och tjejers utsatthet på SiS
Varje månad rapporterar barn om fem fall av sexuella kränkningar och övergrepp på Sveriges statliga ungdomshem, SiS. Det visar en ny rapport som Childhood och Barnrättsbyrån har låtit göra.
-
Ny studie visar att våldsutsatta män lider i tysthet
Män som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression, visar en ny studie från Högskolan i Gävle. Samtidigt saknas konkreta stödsystem för att fånga upp männen, som sällan anmäler eller pratar om våldet.
-
Topplista: Kommunerna som är bäst på suicidprevention
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
-
Melinda Jacobs skriver barnbok om familjehemsplacering
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till "Lilla Hjärtat", har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.