I stort sett varje skyddssökande som är utsatt för våld eller hot är även utsatt för ekonomiskt våld i någon form. Det är något det talas för lite om tycker Jonas Göransson, verksamhetschef på Hemstaden.
I stort sett varje skyddssökande som är utsatt för våld eller hot är även utsatt för ekonomiskt våld i någon form. Det är något det talas för lite om tycker Jonas Göransson, verksamhetschef på Hemstaden.– Brottsoffret kan attackeras gång på gång utan att kunna bevisa sin oskuld. Sedan är de fast i en skuldfälla, säger han.
Det finns många typer av våld i nära relationer; psykiskt, fysiskt, sexuellt, latent, digitalt, materiellt och ekonomiskt. Ekonomiskt våld kan handla om att inte få ta hand om sina egna pengar, att bli tilldelad en liten summa varje månad eller att partnern begår brott i ditt namn, till exempel genom att ta lån genom att förfalska din namnteckning eller använda din BankID. Det här gör att den våldsutsatta får svårt att bryta upp och starta ett nytt liv.
Enligt Jonas på Hemstaden vet många inte ens om att de har hamnat i en skuldfälla och det blir en chock när det framkommer att det finns skulder hos Kronofogden.
Det vanligaste är att förövarna är män, men det finns givetvis även män som blir utsatta för ekonomiskt våld. Ofta har den ena parten skött den gemensamma ekonomin, medan den andra har haft liten eller ingen insyn alls i ekonomin.
Jonas tycker det finns dålig beredskap att hjälpa personer som har utsatts för ekonomiskt våld.
– Vi hjälper till att polisanmäla brottet, men ofta läggs ärendet ned. Det är svårt att bevisa att någon har använt en annan persons BankID för att ta lån eller förfalskat namnteckning på köpekontrakt. Det är besvärligt och svårt att få rätt. Dessutom är det vanligt att det ekonomiska våldet fortsätter trots att parterna separerat.
Enligt Jonas är det inte ovanligt att brottsoffret exempelvis blivit satt i en företagsstyrelse utan sin vetskap och fungerat som målvakt i ekonomisk brottslig verksamhet.
– Jag har även varit med om att förövaren drar in offret i rättsliga processer upprepade gånger. Det kan handla om att förövaren anklagar offret för olika saker som sedan leder till rättegång. Det kan vara ytterligare ett sätt för förövaren att få pengar från sitt offer eller skada dem ekonomiskt genom dyra rättegång- och advokatkostnader.
Önskar att det fanns rättshjälp
Jonas skulle önska att det fanns någon form av rättshjälp till brottsutsatta för ekonomiskt våld., men i dagsläget är det svårt att få hjälp. Hemstaden hjälper till med praktiska saker när en klient kommer till dem. Det kan handla om att ansöka om skuldsanering, göra en polisanmälan eller stötta genom rättsliga processer.
– Mycket av vårt arbete handlar om att vägleda och stötta klienterna genom tunga och ofta långdragna processer. Det är en tuff start på ett nytt liv, och som jag nämnde tidigare kan det ekonomiska våldet pågå flera år efter att den våldsutsatta personen lämnat förövaren. Ofta får man leva med konsekvenser som att inte kunna ta egna lån, köpa bostad eller ens få ett hyreskontrakt på grund av de skulder man blivit åsamkad. Till synes självklara saker som att skaffa ett mobilabonnemang kan bli svårt. Som förälder kan det kännas tufft att inte kunna ge sina barn det deras jämnåriga kompisar får, oavsett om det handlar om saker, semesterresor eller kläder, speciellt då barnen jämför sig mycket med sina vänner.
Blir man som brottsoffer beviljad skuldsanering, kan det ta upp till fem år innan man kan börja leva som vanligt igen. Konsekvenserna av det ekonomiska våldet ger stora psykiska påfrestningar och ofta tar det lång tid att återhämta sig efter att ha levt på existensminimum under lång tid.
– Jag har jobbat inom psykiatrin i hela mitt liv och träffat både kvinnor och män som har varit utsatta för olika typer av våld. Det är viktigt att ha kunskap om hur en person reagerar efter ett trauma och vilket bemötande som krävs när en person befinner sig i kris.
De olika faserna i en kris
Jonas berättar kort om de olika faserna i en kris och att chockfasen kommer först. Den kan vara från några sekunder till ett par dygn och personen kan inte riktigt ta in det som har hänt.
– De är oroliga och vilsna och behöver landa, i en trygg miljö där de får chansen att återhämta sig och ta hand om sig själv och sina barn.
Reaktionsfasen kommer sedan och handlar om att den drabbade börjar öppna ögonen för det som har skett eller kommer att ske. Chock- och reaktionsfasen utgör tillsammans den akuta fasen och pågår vanligtvis i cirka 4-6 veckor. Många försöker förstå det som hänt och hitta svar på varför.
Tredje fasen är bearbetningsfasen som pågår i cirka 6-12 månader efter traumat. Individen börjar här vända sig mot framtiden igen. Nyorienteringsfasen kallas nästa nivå där individen lever med händelsen som ett ärr som alltid kommer att finnas men som inte behöver hindra livet som helhet.
Hemstaden jobbar med klienten genom samtal anpassade till de olika faserna och om det behövs hjälper vi våra klienter att komma i kontakt med psykiatrin eller öppenvården. Om behovet finns håller man även krissamtal med de medföljande barnen. Detta med hjälp av Trappan-samtal, en samtalsmodell som är framtagen specifikt för barn som levt i eller bevittnat våld.
– Det är viktigt att förstå vad klienten med medföljande barn går igenom och att det måste få ta tid. Det går inte att skynda på, avslutar Jonas Göransson.
Om Hemstaden
