Ekonomiskt våld förvärrar utsattheten
Jenny Fors 2 Dec 2022

Det finns många typer av våld i nära relationer; psykiskt, fysiskt, sexuellt, latent, digitalt, materiellt och ekonomiskt. Ekonomiskt våld kan handla om att inte få ta hand om sina egna pengar, att bli tilldelad en liten summa varje månad eller att partnern begår brott i ditt namn, till exempel genom att ta lån genom att förfalska din namnteckning eller använda din BankID. Det här gör att den våldsutsatta får svårt att bryta upp och starta ett nytt liv.
Enligt Jonas på Hemstaden vet många inte ens om att de har hamnat i en skuldfälla och det blir en chock när det framkommer att det finns skulder hos Kronofogden.
Det vanligaste är att förövarna är män, men det finns givetvis även män som blir utsatta för ekonomiskt våld. Ofta har den ena parten skött den gemensamma ekonomin, medan den andra har haft liten eller ingen insyn alls i ekonomin.
Jonas tycker det finns dålig beredskap att hjälpa personer som har utsatts för ekonomiskt våld.
– Vi hjälper till att polisanmäla brottet, men ofta läggs ärendet ned. Det är svårt att bevisa att någon har använt en annan persons BankID för att ta lån eller förfalskat namnteckning på köpekontrakt. Det är besvärligt och svårt att få rätt. Dessutom är det vanligt att det ekonomiska våldet fortsätter trots att parterna separerat.
Enligt Jonas är det inte ovanligt att brottsoffret exempelvis blivit satt i en företagsstyrelse utan sin vetskap och fungerat som målvakt i ekonomisk brottslig verksamhet.
– Jag har även varit med om att förövaren drar in offret i rättsliga processer upprepade gånger. Det kan handla om att förövaren anklagar offret för olika saker som sedan leder till rättegång. Det kan vara ytterligare ett sätt för förövaren att få pengar från sitt offer eller skada dem ekonomiskt genom dyra rättegång- och advokatkostnader.
Önskar att det fanns rättshjälp
Jonas skulle önska att det fanns någon form av rättshjälp till brottsutsatta för ekonomiskt våld., men i dagsläget är det svårt att få hjälp. Hemstaden hjälper till med praktiska saker när en klient kommer till dem. Det kan handla om att ansöka om skuldsanering, göra en polisanmälan eller stötta genom rättsliga processer.– Mycket av vårt arbete handlar om att vägleda och stötta klienterna genom tunga och ofta långdragna processer. Det är en tuff start på ett nytt liv, och som jag nämnde tidigare kan det ekonomiska våldet pågå flera år efter att den våldsutsatta personen lämnat förövaren. Ofta får man leva med konsekvenser som att inte kunna ta egna lån, köpa bostad eller ens få ett hyreskontrakt på grund av de skulder man blivit åsamkad. Till synes självklara saker som att skaffa ett mobilabonnemang kan bli svårt. Som förälder kan det kännas tufft att inte kunna ge sina barn det deras jämnåriga kompisar får, oavsett om det handlar om saker, semesterresor eller kläder, speciellt då barnen jämför sig mycket med sina vänner.
Blir man som brottsoffer beviljad skuldsanering, kan det ta upp till fem år innan man kan börja leva som vanligt igen. Konsekvenserna av det ekonomiska våldet ger stora psykiska påfrestningar och ofta tar det lång tid att återhämta sig efter att ha levt på existensminimum under lång tid.
– Jag har jobbat inom psykiatrin i hela mitt liv och träffat både kvinnor och män som har varit utsatta för olika typer av våld. Det är viktigt att ha kunskap om hur en person reagerar efter ett trauma och vilket bemötande som krävs när en person befinner sig i kris.
De olika faserna i en kris
Jonas berättar kort om de olika faserna i en kris och att chockfasen kommer först. Den kan vara från några sekunder till ett par dygn och personen kan inte riktigt ta in det som har hänt.– De är oroliga och vilsna och behöver landa, i en trygg miljö där de får chansen att återhämta sig och ta hand om sig själv och sina barn.
Reaktionsfasen kommer sedan och handlar om att den drabbade börjar öppna ögonen för det som har skett eller kommer att ske. Chock- och reaktionsfasen utgör tillsammans den akuta fasen och pågår vanligtvis i cirka 4-6 veckor. Många försöker förstå det som hänt och hitta svar på varför.
Tredje fasen är bearbetningsfasen som pågår i cirka 6-12 månader efter traumat. Individen börjar här vända sig mot framtiden igen. Nyorienteringsfasen kallas nästa nivå där individen lever med händelsen som ett ärr som alltid kommer att finnas men som inte behöver hindra livet som helhet.
Hemstaden jobbar med klienten genom samtal anpassade till de olika faserna och om det behövs hjälper vi våra klienter att komma i kontakt med psykiatrin eller öppenvården. Om behovet finns håller man även krissamtal med de medföljande barnen. Detta med hjälp av Trappan-samtal, en samtalsmodell som är framtagen specifikt för barn som levt i eller bevittnat våld.
– Det är viktigt att förstå vad klienten med medföljande barn går igenom och att det måste få ta tid. Det går inte att skynda på, avslutar Jonas Göransson.
Om Hemstaden
Jenny Fors 2 Dec 2022
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Ny studie visar att våldsutsatta män lider i tysthet
Män som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression, visar en ny studie från Högskolan i Gävle. Samtidigt saknas konkreta stödsystem för att fånga upp männen, som sällan anmäler eller pratar om våldet.
-
Topplista: Kommunerna som är bäst på suicidprevention
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
-
Melinda Jacobs skriver barnbok om familjehemsplacering
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till "Lilla Hjärtat", har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.
-
Vi ska våga ställa frågan
"...jag är ett av alla dessa barn som har behövt växa upp med denna mörka hemlighet"
-
Här kan du läsa Omtanke #2 som e-tidning
Nu är Omtanke #2 2023 ute! Vi har bland annat träffat Sascha Abdelnabi som föreläser om psykisk ohälsa. Läs e-tidningen här!
-
Viktigt att sprida kunskap om postcovid
Den 15 mars är det International Long Covid Awareness Day. Svenska Covidföreningen vill uppmärksamma det för att öka kunskapen om postcovid.
-
6 saker som rustar unga att möta livets utmaningar
Mia Börjesson är bra på att förklara hur unga tänker och hur vi vuxna påverkar deras liv. Som professionell har du ett unikt tillfälle att skapa optimism och motivation hos de unga som du möter och öka deras självkänsla.