LEDARE: Ljusdal har skakats av en fruktansvärd händelse som är varje förälders mardröm. Den 2 oktober kom det till allmänhetens kännedom att en man som arbetat på flera förskolor i Ljusdal har förgripit sig sexuellt på inte mindre än nio barn enligt en förundersökning.
Övergreppen ska ha skett på förskolorna och filmats av mannen. Materialet där flickorna kunde identifierats påträffades hos mannen vid en husrannsakan. Kort därefter hittades mannen avliden.
Inga anmälningar eller brott fanns registrerade sedan tidigare. Tvärt om upplevde både arbetskamrater och andra som kände mannen att han var väldigt omtyckt. Dock har det framkommit att mannen i sina tidiga tonår hade ett olämpligt beteende mot tjejerna i klassen, men det togs inte på allvar.
Nu har det här blivit en riksnyhet. Det får vi nu vända till någonting bra och det är att vi får tillfälle att lyfta frågan om sexuella övergrepp mot barn så att barn vågar berätta och att vi vuxna vågar fråga. För det här får vi inte blunda för. Det kan hända och det händer, oftare än vi förstår.
När ett barn säger något som får oss att fundera är det viktigt att vi går till botten med var barnet har fått detta från. Är det bara en naturlig nyfikenhet på snoppar och snippor eller är det något som har hänt? Är barnet oroligt och har svårt att sova?
Bra vägledning för att prata med barn
Rädda Barnens material Stopp! Min kropp! är en jättebra vägledning för att prata med barn om rätten att bestämma över sin egen kropp. Enligt Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen, har vi vuxna svårt att prata om kroppens privata delar och vad man får och inte får göra mot andra.
Genom Stopp! Min kropp! lär sig dessutom barnen hur de kan prata med vuxna om kroppen och gränser. Ofta kan man ha blivit hotad att det kommer att hända något hemskt om man berättar. Därför är det viktigt att försäkra barnet att det är okej att berätta även om personen har sagt så.
Det värsta är om det är någon som barnet står nära som har begått övergreppet. Barn behöver skydd av vuxna och om det dessutom är en familjemedlem som egentligen ska vara barnets främsta trygghet som har gjort det fruktansvärda så blir skadan större.
I förra numret berättade socionomen Maria Lundberg hur hon blev sexuellt utnyttjad som barn och har hela sitt liv frågat sig varför ingen ingrep. Det var en kurator i gymnasiet som tillslut ställde frågan om det var någon hemma som inte var snäll mot henne. Då berättade hon allt eftersom hon kände starkt förtroende för henne.
Om du märker att något är fel eller misstänker att det inte står riktigt rätt till – våga fråga. Kanske har någon förälder fått en misstanke också och kan fylla i luckorna. Kanske ser barnet att någon vuxen bryr sig.
Jenny Fors, chefredaktör, Tidningen Omtanke
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';