Depression – en autoimmun sjukdom bland många andra?

Edward Bullmore är psykiatriker och chef för psykiatriska institutionen på Universitetet i Camebridge. Han har fått stor uppmärksamhet världen över för sin bok ”Den inflammerade hjärnan – ett nytt synsätt på depression och psykisk ohälsa”. I den framför han sina teorier om att depression kan vara en direkt orsak av att den drabbade har inflammation i kroppen.– Om jag var socionom och läste en artikel om inflammation och depression så skulle jag se det som väldigt kliniskt. Men det är inte så jag ser det, säger Edward Bullmore.

– Eller om jag var socionom och möter någon med depression. Då skulle jag tro att personen har varit med om övergrepp som barn, har sorg, förlorat sitt jobb eller något liknande. Man ser på depression i ett sammanhang med social stress snarare än att det har med immunsystemet i hjärnan att göra.

Han förklarar att det just nu pågår forskning på hur den sociala stressen i sig själv orsakar inflammation.

– Vi behöver reda ut om den som har varit utsatt för barnmisshandel kan få ökad inflammation i kroppen, som många år senare i sin tur kan resultera i depression.

Vad är då depression?

– Det finns en definition som är baserad på en checklista av symptom. Det inbegriper bland annat nedstämdhet, avsaknad av lust att njuta och göra sådant man brukar uppskatta att göra, låg energinivå, förändrad aptit samt kognitiva svårigheter som också kallas hjärntrötthet eller hjärndimma. Många har dessutom svårt med korttidsminnet, koncentrationen och planering samt pessimistiska tankar om framtiden och skuldkänslor om det förflutna. Dessutom kan självskadebeteende och självmordstankar förekomma.

Edward Bullmore har tidigare arbetat halvtid på läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline och menar den erfarenheten fick en avgörande betydelse för honom och hans inriktning på nuvarande forskning. Han fick insyn i vad som pågick över hela spektrumet, inte bara inom psykiatrin, och en möjlighet att se saker ur olika perspektiv och hur ett stort, multinationellt läkemedelsbolag med stora resurser forskade på nya behandlingar för psykiska sjukdomar.

– Psykiska sjukdomar är ett stort hälsoproblem och trots att det finns en stor kommersiell marknad innebär det hög risk och har därför lågt intresse hos investerare.

2010 lade GlaxoSmithKline ner all sin forskning på och utveckling inom psykisk ohälsa. Edward Bullmore insåg att de inte såg några möjligheter till utveckling av nya behandlingar inom psykiatrin, något som på allvar fick honom att börja intressera sig mer för sambandet mellan inflammation och depression.

Enligt professor Bullmore har den franske 1600-talsfilosofen René Descartes syn fortfarande ett stort inflytande på dagens medicinska tänkande och behandlingsformer. Descartes var dualist och ansåg att våra kroppar och sinnen var två separata enheter.

Bullmore menar att det finns en universell koncensus inom medicin som går ut på att kroppen består av atomer och molekyler, celler och organ där kroppen är läkarens domän. Sinnet, som alltså enligt traditionella teorier är särskilt från kroppen, är psykiatrikerns eller psykologens domän och är endast känt genom introspektiv gissning och/eller genom slutsatser utifrån beteenden.

I boken ”Den inflammerade hjärnan” berättar han om en händelse från sin tid som nyutbildad läkare, innan han fått sin specialistkompetens inom psykiatri, och ett möte med en patient som han valt att kalla Fru P. Hon hade fått diagnosen reumatism, en inflammatorisk sjukdom som påverkar ledernas mobilitet och ger upphov till värk eller smärta. Patienten gick dessutom igenom en rad symptom som tydligt visade att hon också var deprimerad.

När Bullmore berättade för sin överordnande läkare att Fru P, utöver reumatismen, också var deprimerad fick han till svar: ”Det skulle väl du också vara, eller hur? Trots att det är över trettio år sedan har händelsen etsat sig fast i Edward Bullmores minne.

Han menar att den äldre läkarens påstående visade på uppfattningen att depression snarare hade ett samband med hennes sätt att tänka, än att den var orsakad av hennes sjukdomstillstånd. Att hon var medveten om att sjukdomen var kroniskt och på lång sikt skulle förvärras och påverka rörligheten. Enligt den äldre läkare var det alltså de negativa tankarna som orsakade depressionen och inte att henens depression var en direkt följd av hennes autoimmuna sjukdom.

– Den frasen ”Det skulle väl du också vara” är ett tydligt exempel på hur några grundläggande filosofiska tankar tar sig i uttryck i praktiken. Uttalandet han gjorde utan att reflektera står för de ortodoxa åsikterna att hos någon som har både en fysisk och en mental åkomma är dessa inte sammankopplade. Descartes skulle ha sagt att hjärnan reagerar på ett fel i ”kroppens maskineri”.

Anser att det här synsättet är föråldrat

Edward Bullmore anser att det här synsättet är föråldrat, vilket var en av orsakerna till att han skrev sin bok innan forskningen i egentlig mening var slutförd.

– Jag ville sprida en del av dessa tankar på ett generellt sätt och uppmana till nytt tänkande i ett större sammanhang. Hur vi ser på relationen mellan sinnet och kroppen, och hur vi ser på relationen mellan depression och inflammation.

Boken riktar sig i första hand inte till läkare, utan den är lättillgänglig även för icke-medicinskt kunniga. Forskning pågår som han hoppas på ska säkerställa teorierna. De har dock varit tvungna att pausa de kliniska studierna på grund av nedstängningen som det brittiska samhället i skrivande stund befinner sig.

Din teori har kallats banbrytande. Varför? Att det finns ett samband mellan depression och inflammation är väl inte nytt?

– Det är utan tvivel att det finns ett sambandet mellan inflammation och depression och att man har sett detta tidigare. Många av oss har egen erfarenhet eller känner någon som drabbats. Och vi läkare har många gånger sett patienter som är både deprimerade och har någon form av inflammatoriskt problem i kroppen, säger han och fortsätter:

– Så sambandet är inte nytt. Det som är uppseendeväckande är att det finns direkt kausalitet mellan inflammation och depression. Inflammation förekommer alltså inte enbart samtidigt som depression – det kanske till och med orsakar depression. Och det är banbrytande eftersom det skär över de grundläggande teorierna inom medicin som jag har berättat om tidigare, att man särskiljer kroppen och sinnet.

En tredjedel av alla fall orsakade av inflammation

Av dem som söker sig till en psykiatriker med depression så tyder allt på att depressionen för så många som en tredjedel är direkt orsakad av inflammation i kroppen.

– Det här ser vi när vi tar blodprov – då har ungefär en tredjedel av dem ökad mängd av inflammerade proteiner i blodet (så kallade CRP-prov eller ”snabbsänka”, reds anmärk).

Det finns dessutom en stor grupp patienter som inte skulle se sig själva som drabbade av psykisk sjukdom, men som lider av nedstämdhet. Det är personer som lider av exempelvis reumatism, artros, psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom eller någon annan form av inflammationstillstånd.

– Om man sätter ihop dessa två grupper – den grupp som har depression som sin primära diagnos och träffar en psykiatriker och har någon grad av inflammation i kroppen, och dem som träffar läkare på grund av sina inflammatoriska sjukdomar och samtidigt lider av nedstämdhet – så blir det många individer.

Effekten av detta är, enligt Bullmore, att det finns en stor grupp människor med inflammatoriska sjukdomstillstånd, som dessutom har mentala hälsoproblem men har blivit totalt förbisedda och därför är underbehandlade.

Innebär det i förlängningen att depression kan botas med anti-inflammatoriska läkemedel?

– Jag skriver om det i min bok, att det här skulle kunna vara ett nytt sätt att behandla depression. Men jag tror inte på en strategi med en metod som ska fungera på alla. Jag tror att vi i framtiden snarare ska försöka att ta reda på vad som orsakar depressionen och om det är inflammation kan patienten dra nytta av ett anti-inflammatoriskt preparat. Jag anser att det bästa är mer individanpassade läkemedel.

Det senaste året har Edward Bullmore arbetat med att dra igång en studie om hjärnan och immunsystemet och den mentala hälsan på individer som har haft covid-19. Det är ganska vanligt att de som har varit sjuka lider av psykiska symptom efteråt.

– En anledning varför folk efter corona kan ha fatigue, oro, ångest, hjärndimmighet etc är för att viruset ger ganska intensiv immunrespons. Jag tror att det är ett annat sätt att se på den här generella tanken: att infektion orsakar förändringar i hjärnan som påverkar det mentala tillståndet. Allt hänger ihop.